Annons:
Effektiv snöslunga på Malmbanan
Den schweiziska snöslungan kan kasta undan två ton snö i sekunden. Nu håller den Malmbanan öppen för tågen när stormen viner och snön vräker ner.
Text: Michael Nilsson och Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik
Trafikverkets nyleverade snöslunga från Zaugg arbetar sig igenom meterhöga drivor vid Kopparåsen i mars 2017.
Vi har 10-15 centimeter snö i Abisko och Björkliden. Vi har inte kört en millimeter den här säsongen.
Martin Einarsson, Infranord som kör Trafikverkets stora snöslunga.
På Malmbanan mellan Kiruna och Narvik transporteras varje år över 20 miljoner ton järnmalm med drygt ett dussin tunga tåg varje dygn, att hålla järnvägen öppen i nästan alla väder är viktigt för gruvindustrin och Sveriges exportinkomster.
Därför satsade Trafikverket för fem år sedan 78 miljoner kronor på Zaugg ZRR 10 000 M, en snöslunga speciellt utvecklad för Sverige och de bistra vintervädret i norra Lappland.
Sedan vintern 2016-2017 är snöslungan stationerad i Abisko. Under de senaste fyra vintrarna har det sprutat bort flera miljoner ton snö från Malmbanan men den här vintern är ingen annan lik.
”Vi har 10-15 centimeter snö i Abisko och Björkliden”, säger Martin Einarsson på Infranord som kör Trafikverkets stora snöslunga. ”Vi har inte kört en millimeter den här säsongen.”
Byte av arbetsriktning kan ske med den inbyggda vändkransen.
Annons:
Snart säsongpremiär på Malmbanan
Men nu är det snö på gång även i Lapplandsfjällen och i veckan får Martin Einarsson trycka på startknappen och köra den 17 meter långa slungan mellan Abisko och norska gränsen, ibland med en avstickare till Kiruna.
Zaugg ZRR ska klara 7 500 ton snö per timme men den har visat sig klara av drygt 8 000 ton. Det motsvarar drygt två ton snö per sekund.
De kraftiga snöstrålarna gör att maskinoperatörerna måste ha uppmärksamheten på topp.
”Det är sällan det finns folk i närheten längs banan men det finns mycket annat som hus, skyltar, stolpar och elektriska installationer vid spåret. Om is eller makadam följer med snön så kan kontaktledningen slås av”, säger Einarsson.
Plog i fronten och spårrensare i aktern
Maskinen är utrustad med en plog i framänden och en spårrensare i bakänden som kan fällas ner för att rensa bort snö i mitten av spåret. Med plogarna nedfällda går det att köra i 70 km/h men om snöslungan ska användas brukar förarna köra 10-15 km/h.
”Det går att ställa slunghusen på ett säkert avstånd från alla hinder och köra lite fortare än så”, säger Martin Einarsson. ”Men ju bredare vi skär bort snön desto längre tid tar det innan utrymmet runt spåret fylls igen. Och det är viktigt i och med att det ofta blåser friskt häruppe.”
Det fria rummet, det hinderfria utrymmet kring spåret, är betydligt mindre än snöslungans maximala bredd på sex meter. Och avstånden till stolpar, perronger och skärningar i berg utanför det fria rummet varierar.
Snöslungning kräver koll på omgivningen
För att kunna skapa ett så stort utrymme som möjligt utan att slå sönder föremål eller förstöra maskinen behöver personalen på snöslungan ha koll på omgivningen.
”Vi har gjort mätningar av omgivningen och satt ihop ett körschema så att vi kan hålla reda på varenda stolpe, träd och sten som ligger innanför sex meter” säger Einarsson. ”Sedan reglerar vi slunghusen så att vi alltid har lite utrymme till godo.”
Snöslungan består av två slunghus utrustade med skruvtransportörer som matar in snön till fläkthjul vilka för upp snön till de två utkastarna som slungar ut snön tiotals meter från spåret.
”Andra tillverkare använder fläkthjul som direkt drar in snön. Vi skär först sönder snön med skruvtransportörerna innan vi matar in den till fläkthjulet”, säger Joshua Wilson, projektledare för ZRR 10 000 M på Zaugg. ”Det gör att vi får mindre dött utrymme runt plogen där snö kan fastna.”
Martin Einarsson och Peter Ericsson kör snöslungan på Malmbanan.
Sträckan måste vara noggrant dokumenterad så inga hinder dolda i snön körs på.
Slunghusen ställbara i höjd- och sidled
Slunghusen går att ställa steglöst och individuellt. När de är ihopkopplade blir bredden tre meter, men de kan även separeras till en total bredd på sex meter. Dessutom går slunghusen att justera en meter i höjdled. På så sätt kan de skära ner hängdrivor på flera meters höjd. Även utkastarna går att ställa individuellt.
Det tog den schweiziska tillverkaren Zaugg 16 månader att utveckla och bygga maskinen. Bolaget har i decennier tillverkat olika typer av snöröjningsmaskiner men man har aldrig tidigare byggt en spårburen självgående snöslunga, tidigare maskiner har skjutits av ett lok eller ett tåg.
Därför tog Zaugg kontakt med Matisa, som bygger underhållsmaskiner för järnväg. Zaugg ansåg att det skulle bli för dyrt och tidskrävande att på egen hand utveckla en självgående snöslunga.
En maskin som förändrade marknaden
”Men vi kunde använda mycket av tekniken från maskiner vi utvecklat till järnvägarna i Schweiz”, säger Joshua Wilson på Zaugg. ”Utmaningen låg i säkerheten. Eftersom Trafikverket vill att snöplogen och spårrensaren ska kunna användas i 70 km/h fick vi bygga spårrensaren så att den automatiskt höjs när man backar.”
”Detta var en ny maskin till en marknad som inte har sett något nytt med denna höga kapacitet på ett decennium, om inte mer.”
Snöslungan är en rejäl pjäs men trots sin storlek är den smidig att hantera.
Trafikverket ställde ungefär 300 tekniska krav på snöslungan. Förutom att den ska vara just en snöslunga och inte en plog så ska den fungera klanderfritt vid 40 minusgrader och den ska kunna vara i drift i 24 timmar i sträck.
Slunghusen är justerbara i höjd- och sidled.
Den är pålitlig och har rejäl kapacitet så det inte blir stopp på spåret. Slungan tuggar i sig det mesta och kastar snön långt bort. Samtidigt känner man sig trygg och bekväm i förarmiljön och jag upplever den som tyst. Vi är jättenöjda med vår maskin.
Martin Einarsson, Infranord.
Vänder snöslungan på en minut
Eftersom det inte finns några spår där man kan vända ett tåg, eller en snöplog, vid Riksgränsen så var ett av kraven att maskinens ovandel ska vara roterbar. Därför är ZRR 10 000 M utrustad med en vändkrans som kan rotera ovandelen av vagnen 180 grader. Det tar en minut.
”Det känns mycket säkrare än med den gamla maskinen där vi lyfte hela vagnen med hjälp av en vändplatta”, säger Martin Einarsson. ”Eftersom vi bara kan se bakåt med hjälp av kameror och sidobackspeglar så är det en trygghet att kunna vända vagnen och få en bättre sikt istället för att backa långa sträckor.
Och hittills har det inte varit några problem med driftsäkerheten, kapaciteten eller arbetsmiljön.
”Den är pålitlig och har rejäl kapacitet så det inte blir stopp på spåret”, säger Martin Einarsson. ”Slungan tuggar i sig det mesta och kastar snön långt bort. Samtidigt känner man sig trygg och bekväm i förarmiljön och jag upplever den som tyst. Vi är jättenöjda med vår maskin.”
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
Michael Nilsson
Skribent
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Sista tåget har gått från Hyltebruk
På fredagen gick det sista godståget med papper från Hyltebruk. Transporterna har pågått i 111 år men i fortsättningen kommer Stora Enso att skicka allt tidningspapper med lastbilar, ett dussintal varje dag.
Dra nya järnvägen Borås–Göteborg över Lerum
Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.
Green Cargo hårdbantar
Green Cargo genomför en kraftig neddragning av vagnslasttrafiken. Närmare 60 av 270 så kallade taxepunkter på ett 30-tal orter försvinner och verksamheten på tre stora rangerbangårdar bantas rejält när Green Cargo satsar på snabbare och mer frekvent trafik i stora godsflöden.
Stor brist på lokförare
SJ, MTR och Green Cargo har tvingats ställa 10 000-tals tåg det senaste året på grund av brist på lokförare. De svenska tågtrafikföretagen behöver anställa minst 400 nya lokförare i år.