Annons:

Publicerad: 2023-11-23

Färre omkomna i tågolyckor

Under 2022 omkom 68 personer på de svenska järnvägarna. 65 befann sig obehörigt i spårområden. 60 var självmord. Antalet omkomna är det lägsta under de 17 år som ingår i statistiken.

Text: István Zsiga  Foto: Kasper Dudzik

Olyckorna vid plankorsningar under 2022 skedde till 40 procent vid plankorsningar med endast skyltar. Ett nyligen levererat Pågatåg på provtur rullar förbi en obevakad övergång mellan Eslöv och Teckomatorp i juni 2010.

Annons:

Under hösten kom Transportstyrelsens rapport om säkerheten på de svenska järnvägarna. Rapporten är ett svar på kravet från EU om redovisning av trafiksäkerheten på de europeiska järnvägarna och den visar att situationen i Sverige på det stora hela är relativt bra.

På alla utom en punkt håller sig Sverige inom målen för en säker järnväg som Europeiska kommissionen ställt upp.

I de flesta kategorier klarar sig Sverige bra. Antalet omkomna och allvarligt skadade är betydligt färre än de högsta antalen för de europeiska säkerhetsmålen.

Lägsta antalet på 17 år

Under 2022 omkom 68 personer i det svenska järnvägssystemet. Det ska jämföras med ett snitt på 84,4 personer per år de föregående fem åren och det är det lägsta antalet under de 17 år som redovisas i rapporten.

Ambitionen är dock maximalt 48 omkomna 2030. För att nå dit måste antalet omkomna reduceras markant.

GRAFIK: Transportstyrelsen

Av de 68 omkomna var det 65 personer som obehörigt befann sig i spårområden. Av dessa var 60 självmord. Två personer omkom i plankorsningsolyckor och en person i en arbetsplatsolycka. Det är endast i den sista kategorin där målen inte klarades. Det finns en nollvision för omkomna och maximalt fem svårt skadade järnvägsarbetare årligen.

Ingen tågresenär har omkommit sedan 2010

Sedan 2010 har ingen tågpassagerare omkommit på de svenska järnvägarna. I september 2010 omkom en kvinna när en urspårad grävmaskin slog in i ett X2000-tåg i Kimstad sydväst om Norrköping.

Det är alltså mycket säkert att färdas på tåg i Sverige, betydligt säkrare än att färdas i bil eller buss.

Av de omkomna 2022 var överväldigande delen självmord. Antalet har dock minskat från föregående år samtidigt som självmorden i landet totalt ökade till cirka 1 300.

Antalet självmord på järnväg är dock i ungefär samma storleksordning över tid. Drygt en person väljer att ta sitt liv framför ett tåg per vecka vilket är ett av de största arbetsmiljöproblemen för lokförarna.

Trots att det är ungefär lika många som dör i självmord framför tåg som i gängskjutningar är problematiken i psykisk ohälsa betydligt mindre omtalad i samhällsdebatten.

Arbetsmiljöproblem för lokförarna

Obehöriga i spår är vid sidan av självmord ett stort problem för lokförarna men också för samhället i stort då det orsakar stora kostnader, främst för de tågförseningar som uppstår.

Förra året omkom tre personer och fyra skadades allvarligt i samband med spårspring. 13 personer var inblandade i olyckor som kunnat sluta betydligt värre och 157 personer utsatte sig för ett allvarligt tillbud.

Olyckorna vid plankorsningar skedde till 60 procent vid platser med bommar och/eller ljud- och ljussignaler och 40 procent vid plankorsningar med endast skyltar.

I hälften av olyckorna var bilister inblandade, i hälften cyklister och gångtrafikanter.

Sverige bland de bästa

Bland EU-länderna är Sverige det land som har lägst antal allvarliga olyckor per miljon tågkilometer efter Irland, Nederländerna och Danmark. I botten hamnar Rumänien, Estland och Grekland.

Tre femtedelar alla plankorsningsolyckor förra året inträffade på korsningar med bommar och/eller ljudsignaler. Tåg 41512 med 243.110 och 142.108 som dragkraft rullar sakta genom centrala Sundsvall i maj 2021.

Utredningen om dödsolyckan i Värö klar

Lastbilschauffören såg inte tåget och körde ut i korsningen utan att lämna företräde. Det är orsaken till olyckan på Värö bruk för ett år sedan då en lokförare omkom. Men tåget kördes över tillåten hastighet och riskerna vid den obevakade korsningen var kända men inte åtgärdade.

Över 80 procent av de allvarliga olyckorna i Europa är plankorsnings- och personolyckor. Urspårningar, kollisioner, bränder och övrigt utgör de resterande 20 procenten.

Två allvarliga kollisioner mellan järnvägsfordon inträffade i Sverige 2022, tre kollisioner som kunde fått allvarliga konsekvenser och ett allvarligt tillbud.

247 gånger skedde obehöriga stoppassager (OSPA). Sju gånger spårade fordon ur med allvarliga konsekvenser. Vid samtliga tillfällen var det godståg eller växlingsrörelser som spårade ur och skadorna var endast materiella.

Det enda dödsfallet på järnvägen bland resenärer eller personal under 2022 var en lokförare som omkom vid växling i Värö bruk.

Dessutom skadades en person allvarligt vid växling. Ett tjugotal olyckor skulle kunnat sluta värre än de gjorde under året. Under åren 2018-2022 har sju personer omkommit bland anställda eller entreprenörer i samband med växling.

Hela rapporten finns att hämta på Transportstyrelsens hemsida (PDF)

FOTNOT: Allvarlig olycka anses det vara när minst en person omkommit eller skadats så allvarligt att hen behövt sjukhusvistelse i minst 24 timmar eller om de materiella skadorna uppgår till minst 150 000 euro eller ett trafikavbrott på minst sex timmar.

Ulf Nyström

Ulf Nyström

Redaktör på Järnvägar.nu

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Mer gods, fler resenärer och fler tåg

Både persontrafiken och godstrafiken på järnväg ökade kraftigt under andra kvartalet i år jämfört med andra kvartalet förra året. Det framgår av preliminär statistik från Trafikanalys.

Nyhet

1 000 spårväxlar får sensorer

Från reaktivt till förebyggande underhåll. Med data från 1 000 accelerometrar ska Trafikverket realtidövervaka tillståndet i spårväxlar och förutsäga när de är på väg att gå sönder.

Spårväg

Lång strid om spårvägen i Lund

Spårvägen har verkligen engagerat Lundaborna, för eller emot. Debattinläggen och tidningsartiklarna har avlöst varandra genom åren. Spårvägsmotståndarna har bildat ett nytt politiskt nytt parti, FNL (Förnyalund), och ingår nu i kommunstyrelsen.