Green Cargo i ekonomisk kris

Enligt en rapport som ledningen för Green Cargo tagit fram med hjälp av konsultföretaget McKinsey och som överlämnades till Näringsdepartementet i februari behövs mellan 1,2 och 1,4 miljarder kronor i kapitaltillskott från staten.

Men när coronapandemin slog till i mars minskade transporterna för bland andra SSAB, Scania, Volvo Cars och AB Volvo kraftigt.

En rapport från revisions- och rådgivningsföretaget KPMG till Näringsdepartementet, som Dagens Industri har tagit del av, visar att Green Cargo nu snarare behöver 2,2 miljarder kronor i kapitaltillskott.

KPMG bedömer att årets förlust blir 370 miljoner kronor.

Green Cargos resultat efter skatt första kvartalet i år efter uppgick till -94 miljoner kronor.

Dyrt sälja godstågsbolaget

Enligt rapporten skulle det kosta staten minst lika mycket att sälja Green Cargo. Orsaken är främst ett negativt rörelsevärde på 0,8 till 1,0 miljard kronor och en nettoskuld på 1,4 miljarder kronor.

”Utan kapitaltillskott riskerar bolaget att hamna i kontrollbalansräkning redan under fjärde kvartalet 2020”, skriver KPMG i rapporten.

Några marknadsmässiga skäl till att slussa in pengar i godstågsbolaget finns inte, enligt KPMG. Green Cargo spås ha negativ kassaflöde ända fram till 2030.

”Vi bedömer att en rationell finansiell investerare inte skulle göra ett kapitaltillskott i bolaget under rådande förutsättningar”, skriver KPMG.

Green Cargos vd Ted Söderholm delar inte den åsikten men medger att situationen är bekymmersam.

”För att vända röda siffror till svarta behövs goda tider och några sådana ser vi tyvärr inte just nu”, säger Söderholm till Järnvägar.nu.

För att vända röda siffror till svarta behövs goda tider och några sådana ser vi tyvärr inte just nu.

 

Ted Söderholm, vd, Green Cargo

Förändringsresan pågår

”Sedan ett år har vi ett transformationsprogram, förändringsresan, som skall minska de årliga kostnaderna med 250-300 miljoner kronor. Men det tar ett ytterligare ett par år att genomföra.”

”Men en långvarig nedgång i fraktvolymerna, likt den vi nu ser, kan inte det programmet kompensera för kraftigt fallande intäkter”, säger Söderholm.

”Det vi ser nu är långt ifrån vad någon hade kunnat förvänta sig”.

KPMG pekar på att tre fjärdedelar av Green Cargos lok är äldre än fyrtio år och att bolaget riskerar att straffas hårt av många års underinvesteringar.

”För att inte tappa kontrakt som SSAB, SFL, Boliden och Stora Enso krävs enligt ledningen stora investeringar i lokflottan”, skriver KPMG.

Återkommande förluster ett årtionde

Sedan finanskrisen 2008-2009 har Green Cargo, som Järnvägar.nu tidigare berättat, trots flera år av högkonjunktur tvingats redovisa förluster nästan alla kvartal och omsättningen har minskat med drygt 30 procent.

Enligt Ted Söderholm, som blev vd för Green Cargo för halvannat år sedan, finns det tre-fyra viktiga förklaringar till de återkommande förlusterna.

”Det handlar dels om egen tillkortakommanden”, säger han. ”Green Cargo har behöver en bättre företagskultur, ordning och reda, effektiva processer och mer aktivt ledarskap på flera nivåer.”

Söderholm anser att en del av de besparingar som genomförts det senaste årtiondet inte alltid varit så hälsosamma.

”Det har varit för många alexanderhugg och för lite finkirurgi”, säger han. Vi har brist på lokförare på många orter i landet och vi har för få gruppchefer, de som finns har alldeles för många medarbetare för att kunna klara sina jobb med bravur.”

Det kostar i princip ingenting att köra transittrafik med lastbil genom Sverige.

 

Ted Söderholm, vd, Green Cargo

Vägtrafiken största problemet

Men de största problemet är den förödande konkurrensen från landsvägstrafiken.

”Vi tvingas konkurrera med allt billigare transporter på väg samtidigt som våra transporter på järnväg blir allt dyrare med de kraftigt höjda banavgifterna.”

Green Cargo betalade 350 miljoner kronor i infrastrukturavgifter förra året. Avgifterna har ökat med 280 procent på tio år.

Söderholm påpekar att så gott som alla godstågsbolag i Europa har liknande problem.

De flesta mindre godstågsbolagen och ett stort bolag som varit aktiva på den svenska marknaden de senaste 30 åren har gått i konkurs eller tvingats upphöra av andra skäl.

Den rapport som Green Cargo och McKinsey lämnade till Näringsdepartementet i februari rymmer en lång rad åtgärder som behövs för att återställa balansen mellan väg och järnvägstransporter och mellan persontågstrafik och godstågstrafik i Sverige.

Trångt på svenska spår

Järnvägar.nu har tidigare skrivit om de negativa effekterna för Green Cargo och andra godstågsbolag av trängseln på de svenska spåren.

”Det kostar i princip ingenting att köra transittrafik med lastbil genom Sverige.”, säger Ted Söderholm. ”Vi har inte vägslitageavgifter, vi har inte kilometerskatter, vi har tillåtit lågkostnadschaufförer från öststatsländerna att köra under märkliga betingelser medan järnvägstrafiken är hårt reglerad”.

Green Cargos styrelse med ordföranden Jan Sundling i spetsen anser att bolaget och ledningsgruppen har satt en stabil kurs med nuvarande affärsplan men att företaget behöver ett kapitaltillskott för att genomföra nödvändiga investeringar och vidareutveckla verksamheten.

”Green Cargo har ett stort behov av att investera i nya lok och vagnar. Sju av tio lok är mer än 40 år gamla och även om flera har moderniserats under 2000-talet behöver bolaget fler moderna lok med större dragkraft och effektivare vagnslösningar för skapa lönsamhet i såväl existerande som nya kundupplägg”, skriver Sundling.

Söderholm hoppas på ägaren

Ted Söderholm tror att regeringen har förståelse för de problem Green Cargo står inför och att den återkommer med positiva besked.

”Vi har en pågående dialog med ägaren och är hoppfulla”, säger han.

Näringsminister Ibrahim Baylan har avböjt intervjuer om Green Cargos ekonomiska problem.

”Vilka åtgärder regeringen kommer att landa i får vi återkomma till efter att underlaget har analyserats”, skriver han i ett sms till Dagens Industri och påpekar att lösningarna måste vara förenliga med EU:s statsstödsregler och att kapitaltillskott kräver riksdagsbeslut.