Annons:

Publicerad: 2023-10-27

Klartecken för nya banor i väst och syd

Trafikverket får i uppdrag att återuppta planeringen för att bygga en ny dubbelspårig järnväg Göteborg–Borås och två nya spår Hässleholm–Lund. Dessutom ska spårkapaciteten höjas på andra håll i Skåne inför öppnandet av den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält.

Text: Göran Fält  Foto: Kasper Dudzik

Den enkelspåriga banan mellan Göteborg och Borås är backig och kurvig. Ett av Green Cargos godståg passerar genom en av tunnlarna öster om Mölnlycke i juni 2016.

Annons:

Den 26 oktober kom det länge väntade beskedet om hur regeringen vill förbättra spårkapaciteten i Syd- och Västsverige i stället för det stoppade projektet nya stambanor.

”Regeringen prioriterar att fortsätta förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Därför får Trafikverket i uppdrag att på ett mer kostnadseffektivt sätt öka kapaciteten på sträckan Göteborg–Borås och i Skåne”, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Två nya uppdrag

Istället för den avbrutna planeringen av nya stambanor har Trafikverket nu fått två nya uppdrag från regeringen.
På sträckan Göteborg–Borås ska en ny dubbelspårig järnväg för snabba tåg byggas för att förbättra arbetspendlingen. Men banan ska enligt regeringen byggas på ett mer kostnadseffektivt sätt jämfört med den tidigare planeringen på sträckan, då projektet var tänkt som en del av nya stambanor.

Dubbelspår Göteborg–Borås

Trafikverket har analyserat sex olika alternativ för stråket Göteborg–Borås för att förstärka kapaciteten och korta restiderna.

Trafikverket har valt att prioritet ett alternativ som innebär att ett nytt dubbelspår byggs mellan Göteborg och Borås, med stationer i Mölndal, Landvetters flygplats och vid nuvarande Borås C. I alternativet ingår även en koppling till nuvarande Kust-till-kustbanan i Mölnlycke.

Den nya banan byggs för en hastighet för persontåg på högst 250 km/h. Restiden Göteborg-Borås blir då 36 minuter och tågen kan gå i 15-minuterstrafik. Godstågen ska i förslaget fortsätta att gå på Kust-till-kustbanan.

Det alternativet innebär att det krävs mindre tid för omtag i planeringsprocessen. Trafikstarten skulle kunna bli 2038. Kostnaden beräknas till mellan 80 och 110 procent av de 44 miljarder kronor för sträckan Göteborg–Borås som anges i den nationella transportplanen.

Nya spår Lund–Hässleholm

För Skåne har regeringen beslutat att två nya spår ska byggas mellan Hässleholm och Lund, samt en rad andra kapacitetshöjande åtgärder som ska ingå i den nationella planen för transportinfrastruktur.

Kapaciteten på Södra stambanan räcker inte och en utbyggnad till fyra spår mellan Lund och Hässleholm krävs. Ett X2000-tåg vid Håstad strax norr om Lund i maj 2009.

Dessa åtgärder ryms enligt regeringen inom den ekonomiska ramen för den tidigare planerade höghastighetsbanan Hässleholm–Lund, som ingick i det stoppade projektet nya stambanor.

Trafikverket har beräknat att två nya spår för upp till 250 km/h Hässleholm–Lund skulle kosta 22–41 miljarder kronor. Ett alternativ i ny sträckning har lägst kostnad och kan genomföras snabbast. Trafikstarten kan ske tidigast 2043/2044.

Med sikte på 2029

Den brist på spårkapacitet som redan finns på flera sträckor i Skåne befaras bli ännu mer akut när den fasta förbindelsens under Fehmarn Bält öppnar 2029 med ökad tågtrafik till och från kontinenten som följd.

Regeringen har därför gett Trafikverket klartecken att påbörja ytterligare förstärkningar av spårkapaciteten i Skåne som kan stå klara till 2029:

  • Ny planskild spårkorsning på Malmö bangård
  • Anläggande av fler plattformsspår i banhallen på Malmö C
  • Utbyggnad till dubbelspår mellan Östervärns station och Malmö C
  • Förbigångsspår Slätthult på Södra stambanan
  • Mötesspår på Godsstråket genom Skåne
  • Förbigångsspår Rättelöv och spår 21 i Hässleholm på Södra stambanan

Regeringen bedömer att dessa åtgärder är viktiga, framför allt för godstrafiken genom Skåne och för ökad kapacitet i järnvägsnätet inför öppnandet av den nya Fehmarn Bält-förbindelsen.

Göran Fält

Göran Fält

Skribent

ANNONS:

Relaterat innehåll:

Nyhet

Hytten i mitten från Kiel till Kil

En stor del av godstågen på icke-elektrifierade järnvägar i Sverige dras av gamla, mycket gamla, diesellok. Medelåldern är snarare 50 än 40 år. Det problemet vill Vossloh Locomotives råda bot på.