Annons:
Systemomställning i Mariestad
Vätgas som drivmedel i tåg, bilar – och förskolor. I Mariestad arbetar man med en systemomställning för att få hela samhället fossilfritt.
Text: Michael Nilsson Illustration: Magnus Gillberg
Vi gör vätgassatsningen för att klara en hållbar omställning till år 2030 och samtidigt skapa nya arbetstillfällen. Med grön vätgas via solceller så får vi en systemlösning för en cirkulär ekonomi
Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun
I maj år 2019 installerades världens första självförsörjande solcellsdrivna vätgastankstation i Mariestad. Den är tänkt att användas till tankning av eventuella framtida vätgaståg på den icke-elektrifierade Kinnekullebanan.
Men vätgasstationen ska inte enbart förse tåg med bränsle – den är en del i en större samhällsomställning som Mariestads kommun driver fram med hjälp av hållbarhetskonceptet Electricvillage. Inom projektet tittar man på kommunens totala systemlösning för energiförsörjning, inom allt från lastbilstransporter till byggnader. Exempelvis kommer den nya vätgasstationen också kunna tanka vätgasbilar.
Ytterligare en vätgasanläggning, med vätgaslagring i separata lokaler, byggs under hösten 2020 vid en förskola för att förse denna med elektricitet. Målet med satsningen är att uppfylla FN:s klimatmål, som bland annat handlar om en fossiloberoende fordonsflotta.
“Vi gör vätgassatsningen för att klara en hållbar omställning till år 2030 och samtidigt skapa nya arbetstillfällen. Med grön vätgas via solceller så får vi en systemlösning för en cirkulär ekonomi”, säger Susanné Wallner, utvecklingsstrateg på Mariestads kommun.
Energibärare utan klimatpåverkan
Att man valt att arbeta med just vätgas har att göra med att den kan framställas på ett klimatsmart sätt. Om vätgasen produceras med hållbara energikällor blir det så kallad grön vätgas. Det är en energibärare som inte ger en klimatpåverkan och som samtidigt kan lagra energi i stora kvantiteter. Och till skillnad från batterier krävs det inte stora mängder ädelmetaller – som i sin tur skapar utsläpp då de bryts.
Dessutom går vätgasen att producera lokalt, utan behov av långväga transporter.
Vid framställningsprocessen av vätgasen, då vatten spjälkas i en så kallad elektrolysör, bildas samtidigt syrgas som en biprodukt. Denna kan säljas till sjukvården och industri, exempelvis kan syrgasen användas till ölproduktion eller landbaserad fiskeodling. Vinsten är att det hållbart producerade syret ersätter syre som ofta framställts med fossil energi.
“Målet är att få till en hållbar omställning för näringslivet också. Vi räknar nu på kostnaden för att se om vi genom att använda både vätgas och syrgas kan räkna hem investeringen snabbare.”
Annons:
Letar efter vätgaståg
En stor del av Electricvillage-projektet handlar just nu om att sondera terrängen för att hitta en lösning med vätgasdrivna tåg, så att Kinnekullebanan kan ställas om från dieseldrift till vätgasdrift. Det kan handla om att köpa helt nya tåg, eller att bygga om befintliga fordon för vätgasdrift. I detta arbetet får kommunen projektstöd i form av projektledning från projektet Fuel Cells and Hydrogen Joint Undertaking, där EU-kommissionen samarbetar med branschorganisationen Hydrogen Europe och forskningsorganisationen Hydrogen Europe Research.
Eftersom man fortfarande inte vilken lösning som blir aktuell – nyinköp eller ombyggnation – kan Susanné Wallner inte svara på när vätgastågen kan börja rulla längs med Kinnekullebanan.
“Det är svårt att säga vad som är rimligt, det ligger fortfarande några år bort. Men vi behöver skynda på för klimatets skull.
Michael Nilsson
Skribent
Susanné Wallner (privat foto)
Fler artiklar på temat “Alternativa bränslen”
No Results Found
The posts you requested could not be found. Try changing your module settings or create some new posts.
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Risk för fler signalfel
Införandet av det nya tågsäkerhetssystemet ERTMS i Sverige har skjutits upp flera gånger och det kommer inte att vara helt utbyggt förrän om 20–50 år. Nu måste Trafikverket rädda det äldre signalsystem.
Nya tåg på Roslagsbanan i trafik
31 oktober kl 10.35 avgick det första nya Roslagsbanetåget X15p i tid från Östra station i Stockholm mot Ormsta. Avgången fick applåder av en stor skaran resenärer, som också hade sällskap av en reporter från SR P4 Stockholm.
Coop-trailrar går som tåget
Det börjar bra och det slutar ändå bättre. Coop-tåget från Malmö godsbangård till terminalen i Bro avgår elva minuter tidigt och går i mål 48 minuter före utsatt tid. När många resandetåg är inställda håller godstågen tidtabellerna utan problem.
Banarbeten kan tvinga LKAB till varsel
LKAB kan tvingas minska produktionen på grund av kapacitetsbristen på Malmbanan. Lagren av järnmalm har inte kunnat minskas efter vinterns två tågurspårningar och de långa trafikstoppen.