Kapacitet – järnvägens viktigaste fråga
Det är trångt på spåren. Idag har nyttjandet av järnvägen i det närmaste nått maxkapacitet på de högtrafikerade delarna av järnvägsnätet. Samtidigt blir lastbilarna allt längre och tyngre – och tågföretagen får svårare och svårare att konkurrera med åkerierna om godstransporterna.
Godståg med containers på Hamnbanan i Göteborg i april 2018. FOTO: Kasper Dudzik
P
å den här sidan utforskar vi kapacitet i järnvägssystemet utifrån alla tänkbara aspekter, varför är det viktigt, hur påverkar det både passagerartrafik och godstransporter, vad betyder det för Sveriges välstånd och tillväxt. Sidan uppdateras kontinuerligt med mer information.
Det regionala resandet har haft en särskilt stor ökning – nästan 300 procent sedan 1990 – vilket påverkar all person- och godstrafik då spåren är gemensamma. Och trenden är tydlig – utvecklingen mot än bättre fungerande regioner kommer att kräva mer järnväg, inte bara ett lappande och lagande av dagens anläggningar. Detta har till exempel professor Göran Cars pekat på i en rapport från våren 2023.
De tre senaste artiklarna om kapacitet
Pendlarna drabbas hårdast
Pendeltågstrafiken drabbas hårdast när kontaktledningen bytas mellan Olskroken och Alingsås med start i januari 2025. Två av tre pendeltågs ställs in i högtrafik.
VR tappar tio procent
VR kommer att kunna köra 90 procent av dagens tågtrafik mellan Stockholm och Göteborg, åtminstone under första året med kontaktledningsbyte mellan Olskroken och Alingsås.
Tre svåra år för tågresenärerna
Tre svåra år väntar för tågresenärerna mellan Göteborg och Alingsås. Antalet tåg halveras, restiderna förlängs och risken för förseningar ökar kraftigt. Men det hade kunnat bli ännu värre.
Annons:
Vad är kapacitet inom järnväg?
Kapacitet inom järnväg hänvisar till den förmåga som ett järnvägssystem har att hantera och transportera passagerare och gods. Det innefattar flera viktiga faktorer.
Ny järnvägskapacitet möjliggör en redundans i systemet, vilket i sin tur är en förutsättning för att kunna rusta upp den existerande järnvägsanläggningen på ett effektivt sätt utan stora störningar för resenärer och godsköpare.
Till det kommer alla möjligheter som digitaliseringen medför avseende samordning mellan olika transportslag vilket öppnar för en helt ny nivå av samordnad effektivitet i transportsystemet med tillhörande bättre, smidigare lösningar för transportköpare och allmänhet än vad vi sett hittills.
Kapacitet är en komplex fråga som påverkas av många faktorer. Men en sak är säker, en välplanerad och effektiv järnvägsinfrastruktur är nödvändig för att öka kapaciteten och göra järnvägen till en konkurrenskraftig och hållbar transportlösning. Det är en viktig fråga att hantera för att möjliggöra smidig och pålitlig järnvägstrafik, särskilt när vi ser på järnvägens roll i framtida transportnätverk.
- Spårkapacitet. Hur många tåg kan köras på järnvägsspåren samtidigt utan att det uppstår trängsel eller förseningar?
- Stationer och terminaler. Hur effektivt hanteras passagerare och gods vid stationer och terminaler?
- Underhåll och infrastruktur. Hur väl underhålls spår, signaler och andra infrastrukturelement för att säkerställa smidig trafik?
Varför är kapacitet inom järnvägssystemet viktig?
Järnvägskapacitet är av avgörande betydelse för en effektiv och hållbar transportinfrastruktur. Här är några skäl till varför det är viktigt:
- Effektivitet. En hög kapacitet i järnvägssystemet möjliggör snabb och effektiv rörelse av människor och varor, vilket minskar trängsel och förseningar.
- Bättre för miljön. Järnväg är generellt sett ett ett miljövänligare transportsätt än till exempel vägtrafik eller flyg. En ökad kapacitet på järnväg kan därför minska koldioxidutsläppen.
- Ekonomisk tillväxt. En väl fungerande järnvägskapacitet främjar ekonomisk tillväxt genom att underlätta handel och affärsverksamhet.
- Säkerhet. En optimal kapacitet bidrar till ökad säkerhet och minimerar risken för olyckor och incidenter.
Utmaningar och framtida trender
Järnvägen har många utmaningar, särskilt med tanke på en ökande efterfrågan i kombination med brist på kapacitet och ett stort behov av modernisering. Dessutom har vi i Sverige en stor underhållsskuld. Följande framtida trender påverkar järnvägen och arbetet med kapacitet:
- Digitalisering. Smarta signalsystem och övervakningstekniker kommer att spela en viktig roll i att öka kapaciteten.
- Hållbarhet. Järnvägen är en viktig nyckel för att samhället ska kunna bli mer miljövänligt och energieffektivt.
- Förbättrad infrastruktur. Investeringar i infrastruktur kommer att vara nödvändiga för att möjliggöra ökad kapacitet, möjlighet att nå klimatmålen och en förbättrad prestanda.
Annons:
Alla artiklar om kapacitet
Kapacitet viktigare än hastighet
Det handlar inte om 250 eller 320 km/h. Det handlar om kapacitet för den ökande tågtrafiken och om utrymme för såväl godståg som pendeltåg, regionaltåg och snabbtåg. Det anser Pär Helgesson på SJ.
Lokaliseringsutredningen för Nobelbanan startar
Oslo-Sthlm 2.55 startar nu i samarbete med Trafikverket lokaliseringsutredningen för Nobelbanan – en ny järnväg mellan Örebro och Kristinehamn.
Tvåvägsfordon med kontakt mot framtiden
Goldschmidt i Osby ökar produktionen men har ändå svårt att klara efterfrågan på företagets tvåvägsfordon. Allt som tillverkas 2024 är redan sålt.
Trafikverket får tung kritik: missar målen och räknar fel
En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.
Pendlarna drabbas hårdast
Pendeltågstrafiken drabbas hårdast när kontaktledningen bytas mellan Olskroken och Alingsås med start i januari 2025. Två av tre pendeltågs ställs in i högtrafik.
Banarbeten kan tvinga LKAB till varsel
LKAB kan tvingas minska produktionen på grund av kapacitetsbristen på Malmbanan. Lagren av järnmalm har inte kunnat minskas efter vinterns två tågurspårningar och de långa trafikstoppen.
Det är dags att avreglera avregleringen
Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.
Regioner vill bygga ny järnväg mellan Linköping och Jönköping
Region Östergötland och Region Jönköping vill bygga nya spår mellan Linköping och Jönköping. Finansieringsförslaget bygger på så kallad offentlig-privat samverkan (OPS). Staten, genom Trafikverket, bidrar med 12 miljarder kronor och övriga medel förväntas komma från EU och privata investerare.
Skogen kräver större tåg
I många år har det varit fullt fokus på längre tåg och tyngre tåg. Men med större tåg kan betydligt mer virke och flis lastas på tåg som inte behöver bli längre än i dag.
Inga tecken på sabotage
Det kommer att ta flera veckor innan trafiken kan återupptas på Malmbanan mellan Björkliden och Riksgränsen. Räler, sliprar och kontaktledning är skadade. Men det finns inga tecken på sabotage eller annan yttre påverkan.
Växjö kräver dubbelspår mellan Växjö och Räppe
Växjö kommun har fått besked från Trafikverket att dubbelspåret mellan Växjö och Räppe riskerar att prioriteras bort i det kommande förslaget till den nationella planen för transportinfrastruktur. Därför skickar Växjö kommun nu en skrivelse till regeringen och kräver att projektet tas med i den nationella planen 2026–2037.
ERTMS försenas igen
Inkopplingen av ERTMS på Malmbanan senareläggs tre–fyra månader på grund av återställningsarbetet efter vinterns tågurspårningar.
Miljonbidrag till Halmstad för omlastningsplats
Halmstads kommun har beviljats ett bidrag på nästan 12,1 miljoner kronor för att bygga omlastningsplats i hamnen. Hamnen är en del av transeuropeiska transportnätet (TEN-T) och bidrar till utvecklingen av det som kallas den skandinaviska Medelhavskorridoren.
Ingen plats för fler godståg
När tunneln under Fehmarn Bält är klar 2029 kommer godstågstransporterna mellan Norra Tyskland och Sverige att öka med 200-300 procent. Men ingen vet hur godstågen ska få plats på spåren i södra Sverige.
Så blir banunderhållet bättre
Det går att effektivisera järnvägsunderhållet. Men det krävs ökat samarbete inom branschen, nya underhållskontrakt, ny reservdelsstrategi och fler växelbyten. Det skriver Trafikverket i en rapport till regeringen.
Många små steg för godstågen
Längre tåg, tyngre tåg, större tåg, bättre signalsäkerhetssytem och automatkoppell. Allt behövs för att göra tågtransporterna mer konkurrenskraftiga. Det anser Oskar Fröidh på KTH.
Nytt hopp för ny järnväg
Om det går att ordna fram ytterligare tre-fem miljarder kronor kan det bli ett avtal mellan staten, regionen och ett antal kommuner om ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Det är innebörden av ett inriktningsbeslut som parterna nu är överens om.
Infrastruktur ordet för veckan i Almedalen
Det var en strålande solig och varm i Visby och trots att både bad och hemfärd lockade, fanns det inte en enda ledig plats på Samhällsbyggararenan när Almedalsveckans hetaste seminarium, "Transportsystemet för oss närmare – Sverige växer med järnvägen”, drog igång på fredagsmorgonen.
“Det är ingen bra politik att spara på infrastruktur”
Det finns ett starkt samband mellan transportinfrastruktur, arbetsmarknad och regional utveckling. Den beskriver den andra rapporten, Järnvägssystemets betydelse för regional tillväxt, inom initiativet Omtag svensk järnväg.
Tågplan 2025 fastställd
I tågplanen för 2025 samsas flera stora banarbeten med många tåg. 2025 innebär starten på stora banarbeten på järnvägen och det är av vikt att tågtrafiken störs så lite som möjligt. Längs Västra stambanan kommer trots omfattande arbeten mer än 70 procent av persontågen att gå under året.
Malmbanan åter öppen
Klockan 07 på tisdagsmorgonen öppnades Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen åter för trafik efter 65 dygn. Fyra och en halv miljoner ton malm till ett värde av närmare åtta miljarder kronor ska successivt transporteras till Narvik. Persontåg är inte välkomna.
Infrastrukturen måste utnyttjas mer effektivt
En väl fungerande järnväg är ett väl underhållet system där de tåg som rullar är stora och effektiva. Hur skapar vi mekanismer som leder dit? Det skriver Mats Nyblom om i den här krönikan.
En mer attraktiv järnväg i Norden
30 augusti reste Karin Svensson Smith till Köpenhamn för att delta i ett seminarium om järnvägen i Norden. Seminariet arrangerades av NJS – forum för nordiskt järnvägssamarbete.
EuroDual – framtidens godståg i Skandinavien
Skandinavien står inför en avgörande utmaning – den åldrande lokflottan hotar att urholka järnvägens konkurrenskraft och försprång inom hållbara transporter. Sverige har en av Europas äldsta lokflottor, vilket riskerar en oönskad förskjutning från järnvägs- till vägtransporter.
Tre svåra år för tågresenärerna
Tre svåra år väntar för tågresenärerna mellan Göteborg och Alingsås. Antalet tåg halveras, restiderna förlängs och risken för förseningar ökar kraftigt. Men det hade kunnat bli ännu värre.
Färre flyger, fler tar tågen
Flygresandet inom Sverige har minskat drastiskt under försommaren. Men alla före detta flygresenärer väljer inte tåget. MTRX har betydligt fler resenärer men Vy Tåg och Snälltåget har färre, främst beroende på strul med de nya säljsystemen.
Godstågen nyttjar järnvägen mest effektivt
Hur hårt utnyttjad är egentligen den svenska infrastrukturen? Vad kan vi göra åt det? Knepiga frågor som Mats Nyblom försöker bringa lite klarhet i.
Järnvägarna i allt sämre skick
De svenska järnvägarna är i allt sämre skick. Underhållet är kraftigt eftersatt och den så kallade underhållsskulden har de senaste fyra åren vuxit med sju miljarder till 43 miljarder kronor.
Åter persontåg i norr
Från och med i dag, 17 juni, får persontågen åter trafikera norra delen av Malmbanan. Men många banarbeten medför att nattågen mellan Stockholm och Narvik ställs in många dagar i sommar.
Trafikverket till Trelleborg
Trelleborgs hamn har länge arbetat för att fler ska välja tåget för godstransporter. 17 september 2024 besöker Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana hamnen för att diskutera den kapacitetsökning som krävs för fortsatt hållbara transporter.
Snart klart för 750 meter långa tåg
På stora delar av det svenska järnvägarna tillåts 630 meter långa godståg. Många vill se betydligt längre tåg men Green Cargo tycker det är viktigare med lite längre godståg i verkligheten än riktigt långa godståg på ritbordet.
Trafikverkets utredning visar att det behövs en ny Öresundsförbindelse
Trafikverket har idag redovisat en utredning om kapacitet och redundans för transporter över Öresund för regeringen. Utredningen visar bland annat att en ny Öresundsförbindelse bör vara funktionell för både gods- och persontåg vilket bara Landskronas förslag om Europaspåret är.
Många små men få stora projekt
Dubbelspår, förbigångsspår, vändspår, bangårdsförlängningar, samtidig infart, spårbyten, kontaktledningsbyten, ställverksbyten och slopning av plankorsningar. Trafikverkets genomförandeplan för åren 2024–2029 är en katalog över alla åtgärder i de svenska järnvägarna under sex år.
Ökad kapacitet i Skåne
Trafikverket kommer att påbörja de högst prioriterade åtgärderna för att öka kapaciteten på järnvägarna i Skåne innan den fasta förbindelsen under Fehmarn Bält är klar.
Tomteboda ska upprustas för bättre kapacitet
Utvecklingen av Tomteboda ska stärka Stockholms framtida tågkapacitet. Sweco har fått i uppdrag av Trafikverket att ta fram förslag för utveckling av området med målet att modernisera bangården för att möta dagens och framtidens behov och samtidigt avlasta Stockholms Centralstation.
Försenade tåg drabbade 100 000
Över 500 tåg försenades upp till två timmar och tjogtals tåg ställdes in. Restriktionerna för tågtrafiken mellan Sparreholm och Flen drabbade närmare 100.000 resenärer och kostade tågtrafikföretagen tiotals miljoner kronor.
40 snabba åtgärder för svensk järnväg
Under de senaste dryga tre decennierna, från 1990 till 2022, har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Samtidigt har underhållsskulden ökat och järnvägsnätet krympt med någon enstaka procent.
Utan satsningar på järnvägen kommer inte Sverige att nå klimatmålen
Regeringen behöver inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det skriver Björn Asplund och Anne Geitmann, Swedtrain.
VR tappar tio procent
VR kommer att kunna köra 90 procent av dagens tågtrafik mellan Stockholm och Göteborg, åtminstone under första året med kontaktledningsbyte mellan Olskroken och Alingsås.
Unikt samarbete bakom effektivare godstransporter
Inom järnvägsbranschen är samarbete och ständiga förbättringar avgörande för att driva innovation och effektivitet. EuroDual User Group i Skandinavien är ett bra exempel på detta. Här samarbetar operatörerna OnRail, CargoNet och Grenland Rail, ägaren European Loc Pool, tillverkaren Stadler Valencia och underhållaren Stadler Rail Services.
EuroDual: Lösningen på Sveriges åldrande lokflotta
Svensk järnväg befinner vid ett vägskäl. En stor del av landets lokflotta har varit i drift i årtionden, vilket leder till många operativa och ekonomiska utmaningar. Höga underhållskostnader, ineffektivitet och oförmåga att uppfylla moderna miljöstandarder hotar såväl konkurrenskraft som omställningen av Sveriges järnvägssektor.
Alla vill köra tyngre tåg
Tågen på Malmbanan väger 8 600 ton. Sedan några år körs malmtåg på 9 400 ton från Malmberget till Luleå. Green Cargo kör 3 700 ton i stålämnestågen Luleå-Borlänge. Hector Rail kör virkeståg på 3 000 ton till SCA i Östrand.
Götalandsbanan har enorm potential
Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.
Green Cargo kör fler kombitåg
Godstågsföretaget Green Cargo har utökat den intermodala trafiken. Ett nytt kombitåg mellan Trelleborg och Stockholm Årsta började rulla i december och i januari var det premiär för linjen Göteborg-Rosersberg.
Dra nya järnvägen Borås–Göteborg över Lerum
Det tycks finnas en uppenbar risk för att bygget av en ny modern järnväg mellan Göteborg och Borås kommer att försenas. Det skriver Bo Carlsson i denna debattartikel.
Nu inleds spårbytet på Malmbanan
I kväll inleds spårbytet mellan Gällivare och Håmojåkk på Malmbanan. Den 32 kilometer långa sträckan får nya sliprar, nya räler och ballastrening under nätterna de kommande två månaderna.
“Sätt underhållet i fokus”
Magnus Persson: Infrastrukturinvesteringar i vägar och järnvägar skapar stort engagemang. Men har vi en modell som fungerar?
Många banarbeten under påsken
Som vanligt sker många banarbeten under påskhelgen i år. Många tåg ställs in, många tåg ersätts med buss längre eller kortare sträckor och många tåg leds om med längre restid som följd.
Norrbotniabanan projekteras genom Piteå
Tyréns har fått i uppdrag av Trafikverket att genomföra linjestudier, järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning och bygghandling av en komplett järnvägsanläggning för Norrbotniabanan genom centrala Piteå.
Två banor i norr som nya
Upprustningen av Piteåbanan och nästan hela Skellefteåbanan fullbordas inom kort. Båda banorna har fått nya spår med betongsliprar och helsvetsade räler.
Kalldusch för järnvägskapaciteten i Sydsverige
Byggföretagen i Syd varnar för att järnvägsnätet i Sydsverige riskerar att bli än mer överbelastat efter Fehmarn Bält-förbindelsens färdigställande mellan Danmark och Tyskland.
Premiär för långrälsåtervinning
Rälerna från Södra stambanan mellan Malmö och Lund får nytt liv i södra Halland. Flytten 16 mil norrut sparar cirka tio miljoner kronor och utsläpp av 2 200 ton koldioxid.
Det är något grundläggande fel
Vid en konferens nyligen berättade en person för mig att vi i Sverige på 1850-talet satsade uppemot en fjärdedel av statens utgifter på att bygga järnväg och att staten lånade betydande belopp. Tänk om man haft dagens sätt att resonera på den tiden. Då hade det aldrig blivit några järnvägar.
Bedräglig statistik om flygresandet
Försäljningen av inrikesflyget ökade i april, jämfört med samma period året innan. Samtidigt minskade köp av tågresor inom landet. Det här visar färsk statistik från Svenska Resebransch Föreningen (SRF).
Lång väntan på ny bro
Den gamla bron över kanalen i Vänersborg skulle repareras under tre veckor och sedan skulle tågen åter kunna rulla över bron. Tio månader senare är bron borta och en ny bro dröjer ytterligare drygt ett år.
Fler spännande ämnen att utforska
Spårväg först och bostäder sen
Spårvagn är den bästa lösningen för kollektivtrafik i städer med mer än 150 000 invånare. Men spårvagnar kan ändå fungera bra i mindre städer som Lund med knappt 100 000 invånare i tätorten.
Små vinster eller stora förluster
De flesta godstågsbolagen i Sverige redovisar mycket blygsamma vinster eller ordentliga förluster. Bristen på kapital försvårar anskaffningen av nya lok och vagnar och en effektivisering av transporterna.
Vätgas lyftes på Innotrans
Är det något som ska lyftas som årets stora snackis på InnoTrans i Berlin så är det vätgasdrivna tåg. Aldrig tidigare har så många gröna nyheter presenterats på samma gång.