Uppdaterad: 18 maj 2024

Från historia till högteknologi: spårvägens roll i moderna städer

Göteborg, Mölndal, Norrköping, Stockholm och Lidingö har haft det länge. Lund, Sundbyberg, Nacka och Solna har nyss fått eller återfått spårväg och nu får också Uppsala snart modern spårväg. Spårvägen har spelat en avgörande roll i utvecklingen av svensk kollektivtrafik, från de tidiga hästspårvägarna till dagens moderna, elektrifierade system.

FOTO: Kasper Dudzik

S

veriges första spårväg invigdes den 10 juli 1877 i Stockholm. Denna hästdragna spårväg gick från Norrmalmstorg till Djurgården och blev snabbt populär bland stockholmarna. Den erbjöd en bekväm och snabb transportmöjlighet jämfört med dåtidens hästdragna omnibussar.

Fler städer följde efter

Efter Stockholms framgång började fler städer att överväga spårvägar. Göteborg följde efter och invigde sin första hästspårvagn 1879. Snart därefter införde även Malmö, Helsingborg och Norrköping sina egna spårvägssystem. Dessa tidiga spårvägar var avgörande för att förbättra stadstrafiken och främja stadsutveckling.

De tre senaste artiklarna om spårväg

Notis

Första spadtaget för Uppsalas spårväg

22 augusti togs första spadtaget för Uppsalas spårväg. Nu startar flytten av ledningar i marken, för att spåren ska kunna anläggas och vara driftsäkra. År 2029 ska spårvägen vara färdigbyggd.

Notis

Ny spårvagnsdepå i Göteborg

Den 31 maj 2024 invigdes den största spårvagnsdepån i Göteborgs historia på Ringön. Depån blir hem för bland annat de 60 nya längre spårvagnar som börjar levereras till Göteborg under sommaren.

Annons:

Spårvägen erbjuder en hållbar, effektiv och pålitlig transportlösning som minskar trängsel och miljöpåverkan i våra städer. Trots perioder av nedgång har spårvägarna överlevt och utvecklats och står nu inför en ny era av expansion och innovation.

Elektrifieringen kom tidigt

Stockholm var också först med att elektrifiera sina spårvägar år 1901. Elektrifieringen medförde flera fördelar, inklusive högre hastigheter och större kapacitet. Den första elektriska spårvagnslinjen gick mellan Hornstull och Stureplan. Snart följde andra städer efter och elektrifiering blev standard över hela landet.

Spårvägarna utvecklades snabbt tekniskt och blev alltmer kraftfulla, bekväma och säkra. Introduktionen av dubbelspår möjliggjorde bättre frekvens och kapacitet, vilket var nödvändigt för att hantera ett ständigt ökande passagerarantal.

Bilismens frammarsch

Men så kom bilen …

Efter andra världskriget ökade bilismen i popularitet och många städer började prioritera vägar framför bilar. Detta ledde till att många spårvägssystem avvecklades i Sverige under 1950- och 1960-talen. Stockholm stängde sina sista spårvagnslinjer i innerstaden 1967, året då Sverige bytte från vänster- till högertrafik.

Några städer sparade spårvägen

Ett par städer valde att behålla sina spårvägssystem. Göteborg och Norrköping fortsatte att driva och modernisera sina linjer eftersom städerna tidigt insåg de långsiktiga fördelarna med spårvägar, såsom miljövänlighet och kapacitet att transportera stora mängder passagerare.

Nyetablering och expansion

Och faktiskt så tidigt som på 1980-talet började intresset för spårvägar återigen att öka, delvis på grund av en ökande medvetenhet inom miljöfrågor. Men det skulle dröja till 2000-talet innan fler svenska städer återinförde spårvägssystem.

  • Stockholm återintroducerade spårvägar med Tvärbanan, en tvärgående linje som invigdes 2000 och som binder samman förorter med pendeltågs- och tunnelbanelinjer.
  • Göteborg har fortsatt att expandera sitt spårvägssystem, som nu är det största i Sverige med över 200 kilometer spår och 12 linjer. Staden investerar kontinuerligt i ny infrastruktur och spårvagnar för att möta den växande efterfrågan.
  • Norrköping planerar också för fortsatt expansion av sitt spårvägsnät för att betjäna nya utvecklingsområden och förbättra förbindelserna inom staden. Planerna inkluderar både nya linjer och förlängningar av befintliga rutter, samt modernisering av äldre delar av nätet för att säkerställa hög kvalitet och tillförlitlighet.
  • Lund introducerade sitt nya spårvägssystem 2020, vilket förbinder stadens centrum med forskningsanläggningen ESS och Science Village. Detta projekt visar hur moderna spårvägar kan integreras i städers hållbarhets- och utvecklingsstrategier.
  • Uppsala planerar ett omfattande spårvägssystem som ska förbinda nya bostadsområden och arbetsplatser med stadens centrum. Projektet är en del av stadens långsiktiga strategi för att skapa en hållbar och effektiv kollektivtrafik och ska vara i trafik 2029.

Spårvägar erbjuder en rad fördelar som gör dem till ett attraktivt transportalternativ i urbana miljöer. Dessa fördelar sträcker sig från miljömässiga och ekonomiska till sociala och praktiska aspekter.

Miljövänligt

Spårvägar drivs huvudsakligen av elektricitet, vilket innebär att de har mycket lägre utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser jämfört med fossildrivna transportmedel. Detta bidrar till att förbättra luftkvaliteten i städerna och minskar den övergripande miljöpåverkan.

En annan fördel är metallhjulen, eftersom gummidäck på fordon släpper ut partiklar när de slits, vilket bidrar till luft- och vattenföroreningar av huvudsakligen av mikroplast. Utöver däcken bidrar bromsbelägg, vägbeläggningar och vägmarkeringar också till partikelutsläpp. Enligt en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet uppskattas att ungefär 13 000 ton mikroplast från vägtrafiken släpps ut varje år i Sverige, varav en stor del kommer från däckslitage.

Hög kapacitet och effektivitet

Spårvagnar kan transportera ett stort antal passagerare samtidigt. En enda spårvagn kan ersätta ett stort antal personbilar, vilket frigör vägutrymme och minskar trafikstockningar.

Spårvägar har ofta egna körfält eller prioritet vid trafikljus, vilket gör dem mindre känsliga för trafikstockningar. Detta ökar punktligheten och gör att spårvagnar kan hålla en hög frekvens, särskilt under rusningstid. Passagerare kan lita på att spårvagnarna kommer och avgår enligt tidtabell.

Även om initiala investeringar i spårvägsinfrastruktur kan vara höga, är driftskostnaderna ofta lägre än för bussar på lång sikt. Spårvagnar har längre livslängd, kräver mindre underhåll och kan transportera fler passagerare per resa, vilket gör dem kostnadseffektiva.

Stimulerar hållbar tillväxt

Investeringar i spårvägssystem kan leda till ökad ekonomisk aktivitet längs linjerna. Fastighetsvärden tenderar att stiga nära spårvagnshållplatser, och det skapas fler arbetstillfällen både under byggnationen och driften av spårvägarna. Detta stimulerar lokal ekonomi och bidrar till stadens tillväxt.

Genom att minska biltrafiken kan spårvägar frigöra utrymme för offentliga rymder, som parker, cykelbanor och gångvägar. Detta förbättrar stadsmiljön och uppmuntrar till ett mer aktivt och hälsosamt liv.

Här kan spårvägar spela en nyckelroll i hållbar stadsplanering genom att främja tätare bebyggelse och minska behovet av bilberoende förorter. De kan stödja utvecklingen av blandade användningsområden och hjälpa till att skapa mer livliga och hållbara stadsdelar.

Med färre bilar på vägarna minskar buller och luftföroreningar, vilket skapar en bättre stads- och boendemiljö. Spårvägar bidrar också till att skapa attraktiva, levande stadsmiljöer med bättre gång- och cykelmöjligheter.

Tillgängligt och hög komfort

Spårvägar är också mer tillgängliga än andra transportmedel, med låggolvsvagnar som gör det lättare för personer med funktionsnedsättningar, äldre och föräldrar med barnvagnar att använda dem. Detta bidrar till social inkludering och gör staden mer tillgänglig för alla invånare.

Moderna spårvagnar är designade för att erbjuda en hög nivå av komfort med rymliga sittplatser, luftkonditionering och jämn gång, vilket gör resan behagligare jämfört med trängseln i bussar eller privatbilar.

Framtidens spårväg

Framtidens spårvägar använder mer smart teknik, inklusive automatisering och realtidsövervakning för att förbättra effektiviteten och passagerarupplevelsen. Autonoma spårvagnssystem erbjuder betydande fördelar såsom ökad säkerhet, effektivitet och minskade driftskostnader. Dessa system använder en kombination av sensorer, AI och avancerad navigeringsteknik för att operera med minimal mänsklig intervention.

Autonoma system runtom i världen

System för autonom körning testas redan i flera delar av världen för att förbättra effektiviteten och minska behovet av mänsklig intervention.

  • Karlsruhe är hem för ett av de första testprojekten för autonoma spårvagnar. Siemens har i samarbete med stadens transportföretag utvecklat och testat en autonom spårvagn som kan navigera och hantera trafikljus självständigt.
  • Ett annat exempel i Tyskland är Potsdam, där Siemens har testat en autonom spårvagn som använder avancerad sensorteknik och AI för att detektera hinder och navigera genom staden. Testerna har varit framgångsrika, och systemet är utformat för att integreras med existerande kollektivtrafiknät.
  • Sydney har introducerat autonoma spårvagnar som en del av sin Light Rail-nätverk. Dessa spårvagnar kan operera med minimal mänsklig intervention och använder avancerad teknologi för att säkerställa smidig drift och hög säkerhet.
  • I Yibin har Kina implementerat en autonom spårvagn som kör på gummihjul och använder en virtuell räls. Detta system, utvecklat av CRRC Corporation, erbjuder en flexibel och kostnadseffektiv lösning för städer som vill undvika den omfattande infrastruktur som traditionella spårvagnssystem kräver.
  • Köpenhamn planerar att introducera autonoma spårvagnar. Projektet är fortfarande i utvecklingsfasen, men det förväntas att dessa autonoma spårvagnar kommer att spela en viktig roll i stadens kollektivtrafiknät.
  • I Bordeaux har Alstom utvecklat en autonom spårvagn som testas för att förbättra effektiviteten och säkerheten i stadens spårvagnsnät. Den autonoma tekniken inkluderar avancerade sensorer och AI för att säkerställa säker drift i urbana miljöer.

Prediktivt underhåll

Avancerade övervakningssystem används också för att optimera underhåll och drift, vilket ökar tillförlitligheten och minskar stilleståndstider.

Prediktivt underhåll använder avancerade sensorer och dataanalys för att förutse och förhindra tekniska fel innan de inträffar. Genom att kontinuerligt övervaka spårvagnarnas och spårens tillstånd kan operatörerna identifiera potentiella problem tidigt och planera underhållsåtgärder proaktivt. Flera större företag, som Siemens, Alstom och Vossloh, har implementerade system för prediktivt underhåll installerade i europeiska städer.

Sensorer installerade på spårvagnar samlar in data om vibrationer, temperatur och slitage. Denna data analyseras med hjälp av maskininlärning för att förutsäga när och var underhåll behövs. Med hjälp av digitala tvillingar kan man simulera och analysera olika scenarier för att optimera drift och underhåll.

Robotar och automatiserade system används för att utföra rutinmässigt spårunderhåll. Dessa system kan inspektera, reparera och rengöra spår utan att kräva mänsklig inblandning, vilket minskar kostnader och förbättrar säkerheten.

Annons:

Alla artiklar om spårväg

Notis

Linda Rudenwall ny vd för Göteborgs Spårvägar

Linda Rudenwall ny vd Göteborgs Spårvägar. Hon har tidigare varit chef för ekonomi- och upphandlingsavdelningen på Göteborgs Spårvägar och har bred erfarenhet från bland annat ledande positioner inom kommunal sektor. Hon tillträder sin nya befattning 1 januari 2024.

Spårväg

Spårväg först och bostäder sen

Spårvagn är den bästa lösningen för kollektivtrafik i städer med mer än 150 000 invånare. Men spårvagnar kan ändå fungera bra i mindre städer som Lund med knappt 100 000 invånare i tätorten.

Nyhet

40 45-metersvagnar till Göteborg

Västtrafik satsar drygt en miljard kronor på 40 nya spårvagnar till Göteborg. Alstom kommer 2023-2026 att leverera 45 meter långa vagnar med plats för 319 passagerare.

Notis

Första spadtaget för Uppsalas spårväg

22 augusti togs första spadtaget för Uppsalas spårväg. Nu startar flytten av ledningar i marken, för att spåren ska kunna anläggas och vara driftsäkra. År 2029 ska spårvägen vara färdigbyggd.

Spårväg

Nu invigs spårvägen i Lund

På lördag invigs spårvägen i Lund. Fem av sju vagnar är levererade men trafiken blir lite glesare än planerat den första tiden. Redan under provkörningarna inträffade den första olyckan sedan en cyklist kört mot rött ljus.

Notis

Spårvägsupphandlingen i Uppsala påbörjas

För att säkra en pålitlig och hållbar kollektivtrafik under lång tid framåt har Uppsala kommun beslutat att bygga spårväg. Nu påbörjas upphandlingen som är värd totalt fem miljarder kronor.

Notis

Margareta Hysén årets spårvagnsförare

Det var en förvånad och glad Margareta “Maggan” Hysén som idag fick motta priset som årets spårvagnsförare 2023. Hon blir också den första föraren att få sitt namn på spårvagn 530 av modell M33.

Nyhet

Spårproblem i Göteborg

Rälen sprack på fyra ställen på en 40 meter lång sträcka i Göteborg och spårvagnstrafiken stoppades helt. Nu har 130 meter räl byts ut och spårvagnarna rullar igen.

Nyhet

M28 brådstörtat ur trafik

Ledningen för Göteborgs Spårvägar beslöt 28 oktober att med omedelbar verkan ta samtliga 48 spårvagnar av den äldsta typen, M28, ur trafik. Inspektioner visade rostangrepp och utmattningsskador i vitala delar.

Nyhet

45-metersvagnar till Göteborg 2023

Göteborg kommer att få minst 40 stycken 45 meter långa spårvagnar. Den första spårvagnen kan sättas i trafik i slutet av 2023. Dessförinnan måste 38 hållplatser förlängas för att rymma de längre vagnarna.

Notis

Ny spårvagnsdepå i Göteborg

Den 31 maj 2024 invigdes den största spårvagnsdepån i Göteborgs historia på Ringön. Depån blir hem för bland annat de 60 nya längre spårvagnar som börjar levereras till Göteborg under sommaren.

Notis

Trafikstart på Lilla Lidingöbron

Den 17 maj påbörjar SL provkörningar med spårvagn på Lilla Lidingöbron. Om allt går enligt plan blir det start för trafik med resenärer den 26 maj 2024.

Nyhet

Nya vagnen i trafik

Kring årsskiftet sätts de två första av de nya spårvagnarna i ordinarie trafik i Göteborg. Våren 2022 ska alla 40 ha levererats. Erfarenhetsdriften har inte avslöjat några nämnvärda problem.

Spårväg

Lång strid om spårvägen i Lund

Spårvägen har verkligen engagerat Lundaborna, för eller emot. Debattinläggen och tidningsartiklarna har avlöst varandra genom åren. Spårvägsmotståndarna har bildat ett nytt politiskt nytt parti, FNL (Förnyalund), och ingår nu i kommunstyrelsen.