Unik expansion i Falköping

Skaraborg Logistic Centre i Falköping omfattar sex terminaler för järnvägsgods. Närmast Västra stambanan, väster om länsväg 184, finns sedan flera år GreenLog med en crossdockingterminal där TBN Åkeri lastar om gods mellan väg och järnväg samt en frilastterminal för kortare uppställning och omlastning vid två spår som ägs av Falköpings kommun.

Öster om länsvägen, på Marjarpsområdet, finns två omlastningsterminaler för virke, Dryport Skaraborg samt en flisterminal som ännu saknar spåranslutning.

Nu byggs överlämningsbangård

Ny byggs dessutom en överlämningsbangård med tre spår med plats för 750 meter långa godståg och inom några år får logistikcentret en ny anslutning till Västra stambanan norrut som komplement till utfarten mot söder.

Dessutom finns BS Verkstäder och en av Västtrafiks tågdepåer på andra sidan stambanan.

”Sammanlagt satsas nu en miljard kronor på järnvägsverkstäder och järnvägslogistik i Falköping”, säger Ida Elf, infrastrukturstrateg på Falköpings kommun.

”Vi arbetar nu med ett nytt planprogram som innebär en fördubbling av ytorna för logistikterminalerna, en utökning med över tio hektar.”

Falköping och Eskilstuna är de orter där godshanteringen på järnväg växer snabbast i Sverige.

Vårt engagemang i Falköping inleddes 2013 när trafiken med tågpendeln mellan Göteborg Skandiahamnen och Falköping inleddes.

 

Lennart Karlsson, vd i Jula Logistics.

Den nya överlämningsbangården kostar cirka 100 miljoner kronor, utbyggnaden av Västtrafiks tågdepå närmare 300 miljoner kronor och utbyggnaden av torrhamnen drygt 400 miljoner kronor.

Dessutom kommer Trafikverket troligen att bygga en nya anslutning från terminalområdet till Västra stambanan från att tåg som ankommer från norr och avgår mot norr ska slippa tidsödande rundgång med loken.

Naturvårdsverket viktigaste finansiären

Byggandet av överlämningsbangården bekostas delvis av regionen och det lokala näringslivet men till största delen av Naturvårdsverket genom Klimatklivet.

Byggandet av tågdepån finansieras av Intea Fastigheter, Västtrafik kommer enligt avtal att hyra depån i 25 år.
Bakom utbyggnaden av logistikterminalen står Jula Logistics som sedan 2018 äger och driver terminalen.

”Vårt engagemang i Falköping inleddes 2013 när trafiken med tågpendeln mellan Göteborg Skandiahamnen och Falköping inleddes”, säger Lennart Karlsson, vd i Jula Logistics.

Tidigare gick nästan allt importgods till Julas centrallager i Skara på lastbil på E20 från Göteborg men för tio år sedan inrättades vad som kommit att kallas Jula-pendeln och sedan dess går de mesta godset tolv mil på tåg till Falköping och tre mil på lastbil till Skara.

32 meter långa lastbilar

Sedan 2014 körs 32 meter långa lastbilar på dispens mellan Falköping och Skara och sedan i höstas körs en del av containrar med ellastbil.

Då fanns ett järnvägsspår på Brogärdet i Falköping och 2014 transporterades motsvarande 4 500 TEU, 20 fots-containrar, med tåg till Falköping.

Förra året transporterades 65 000 TEU på tåg till Falköping.

Sedan förra året körs inte enbart importgods till Jula i tågen utan även produkter till åtta av Julas butiker i övre Norrland.

”Vi har haft växtvärk i flera år”, säger Lennart Karlsson.

”Nu är det närmare 60 företag i regionen, däribland Mio, Ikea och Semper som får varor med tåg till Skaraborg Logistic Centre.

”Därför bygger vi nu en perrong med tak på 10 000 kvadratmeter, en plåthall för omlastning av gods på 12 000 kvadratmeter och ett nytt lager på 62 000 kvadratmeter.”

Trä, papper och stål

Lennart Carlsson och Jula Logistics räknar med ökande transporter på väg och järnväg till Falköping av trä, papper och stål och omlastning till containrar för vidare befordran på järnväg till Göteborgs hamn eller till kontinenten.

Men ännu finns inga kontrakt undertecknade.

”Vi bygger på spekulation”, säger Lennart Karlsson.

För närvarande trafikeras Skaraborg Logistic Centre av 18 tågpar i veckan: Sandahls-ägda Real Rail kör fem dagar i veckan till och från Luleå, Hector Rail kör för Samskip fem dagar i veckan till och från Duisburg och Tågfrakt kör åtta tåg i veckan mellan Falköping och Göteborg Skandiahamnen.

”Om två år räknat jag med att det körs 40 tåg i veckan till Falköping och lika många härifrån”, säger Lennart Karlsson.

Många år av hårt arbete

Det är en omfattning som Leif Bigsten vara kunde drömma om när hans som utvecklingschef i Falköpings kommun 1995 började jobba för ett logistikcentrum i kommunen.

”Satsningen på Scandpoint under 1970- och 1980-talen var djärv men kanske före sin tid, det var väldigt svag efterfrågan på omlastning av gods till tåg under den perioden. Det var tungt i många år. Först några år efter millennieskiftet började det hända saker”, säger han.

EU beslöt att godkänna etableringen av torrhamnar, kombiterminaler där tullhandlingar och annan administration kan genomföras och som i praktiken är en del av en etablerad hamn, geografiskt skild därifrån men förbunden med godstågspendlar. Dåvarande Banverket gav sin välsignelse till Falköping som torrhamn till Göteborgs hamn.

”Det som krävdes var ett gott samarbete med näringslivet”, säger Leif Bigsten, pensionär sedan några år. ”Kommunen stöttade med infrastruktur och samordning men det måste vara näringslivet som har viljan att utveckla transporterna och resurserna.”

”När först Stora Enso och strax därefter Södra i spåren efter stormen Gudrun 2005 byggde virkesterminaler på Marjarpsområdet, fanns äntligen goda förutsättningar för att skapa ett logistikcentrum med omfattande kombitrafik och det var Jula som först insåg fördelen med att köra så mycket som möjligt så långt det var möjligt på järnväg.”