Annons:
Risk för fler signalfel
Införandet av det nya tågsäkerhetssystemet ERTMS i Sverige har skjutits upp flera gånger och det kommer inte att vara helt utbyggt förrän om 20–50 år. Nu måste Trafikverket rädda det äldre signalsystem.
Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik
Utbyggnaden av det nya tågsäkerhetssystemet har åter skjutits upp. Större delen av Södra stambanan får inte ERTMS förrän efter 2037. Ett Öresundståg är redo för avgång på Alvesta C en augustikväll 2020. I bakgrunden väntar ett Green Cargo-tåg vid infartsignalen för att få klart genom stationen.
Annons:
”Inom de närmaste åren kommer det inte att handla så mycket om att införa ny teknik som att få den gamla tekniken att fungera”, säger Christian Löf, programchef för uppgradering av järnvägen på Trafikverket.
”Det finns en uppenbar risk för signalsystemets funktion. Vi måste satsa betydligt mer på att förvalta nuvarande system annars kommer störningarna att öka kraftigt inom överskådlig tid.”
Enligt de planer som Banverket lanserade för 15 år sedan skulle det EU-gemensamma signalsystemet European Rail Traffic Management System (ERTMS) vara infört i Sverige under 2020-talet.
ERTMS-utbyggnaden har skjutits upp flera gånger
Men tidsplanen har reviderats i flera omgångar. 2021 lämnade Trafikverket ett förslag till ny plan men regeringen beslöt sommaren 2022 att halvera anslaget till utbyggnaden av ERTMS, vilket innebär att utbyggnadstakten nu sänks ytterligare.
Med nuvarande investeringstakt kommer ERTMS inte att vara helt utbyggt förrän på 2070-talet.
”Men vårt fokus och vår ambition är att ERTMS ska vara infört om cirka 20 år, under 2040-talet”, säger Christian Löf.
Risken är dock överhängande att det kommer att dröja längre, hur länge beror på vilka medel regering och riksdag är beredda att skjuta till.
I vilket fall som helst kommer stora delar av dagens signalsystem att nå sin tekniska livslängd innan de ersätts av ERTMS.
Gamla ställverk når sin tekniska livslängd
Det gäller bland annat sista versionen av analoga signalställverk som stlv 65 (även kallat Ställverk 65) och första generationens digitala ställverk, stlv 85 (även kallat Ställverk 85), och i inte minst tusentals kilometer med kopparkabel.
Ställverk 85 beräknas ha en teknisk livslängd fram till 2035 och Ställverk 65 till 2040.
”Många av de kritiska komponenterna till de här ställverken tillverkas inte längre”, säger Christian Löf.
”De måste ersättas med andra komponenter och kopparkablar måste bytas ut mot optokablar.”
”Det har blivit ett kollektivt uppvaknande i järnvägsbranschen. Ekonomiska medel måste föras över från satsningen på nya signalsystem till vidmakthållandet av de äldre givet att nuvarande medelstilldelning består.”
”Annars löper vi mycket stor risk för ökad felfrekvens och fler störningar i tågtrafiken.”
Krävs också storsatsning på nya kontaktledningar
Enligt Christian Löf måste åtgärderna för att vidmakthålla dagens signalsystem genomföras parallellt med omfattande satsningar på den åldrande kontaktledningsanläggningen och telesystemen. Även där når många delar sin tekniska livslängd de närmaste åren.
Christian Löf, programchef för uppgradering av järnvägen på Trafikverket.
I september 2021 övergavs det gamla ställverket i Smedjebacken när banan mellan Ludvika och Fagersta började fjärrstyras från Gävle. Spårplanen över bangården i Smedjebacken hade spelat ut sin roll.
Investeringarna i både ny och gammal teknik är kostsam men vidmakthållandet av de gamla systemen och utbyggnaden av de nya kräver ofta totalavstängningar av järnvägarna eller åtminstone av ett spår i taget på dubbelspåriga banor.
”Det ställer naturligtvis till stora problem på hårt trafikerade banor i storstadsregionerna men utan underhåll och investeringar kommer tågtrafiken att fungerade allt sämre.”
Trafikverket kräver att alla lok och motorvagnar ska vara utrustade med ETCS, ombordsystemet för körning på ERTMS-utrustade banor, senast år 2030.
Undantag för fordon efter år 2030
”Det är ingen benhård regel”, säger Christian Löf.
”Lokomotorer och lokaltåg som endast används i geografiskt avgränsade områden dit utbyggnaden av ERTMS inte nått kan få användas även efter 2030.”
”Men man måste beakta att fordonen kanske behöver köras till en verkstad som ligger vid en ERTMS-bana och då måste de ha ETCS. Men det löser vi i samråd med branschen och operatörerna.”
För närvarande finns ett par hundra lok och motorvagnar med ETCS i Sverige men antalet ökar sakta men säkert genom installation i befintliga fordon och leverans av nya som från start är utrustade med ETCS.
Det finns många inom branschen som hävdar att utbyggnaden av ERTMS borde avbrytas eller åtminstone läggas på is till de stora länderna i Europa fattar beslut om utbyggnad av systemet.
”Europa på god väg mot ERTMS”
”Europa är på god väg mot ERTMS”, säger Christian Löf.
”Norge och Danmark har kommit långt och har ambitiösa planer för fortsatt utbyggnad. I Italien och Schweiz byggs nu ERTMS på många sträckor.”
I juli 2021 stoppades trafiken på sträckan Herrljunga-Borås och de gamla ställverken kunde skrotas. Tågklareraren Katja Fihn gjorde ett av de sista arbetspassen i Fristad innan banan fick fjärrstyrning och ett modernt ställverk.
I Tyskland har tveksamheten mot ERTMS varit omfattande men enligt Christian Löf är även den tyska infrastrukturförvaltaren DB Netz på väg att anamma det nya systemet.
”Det nationella järnvägsnätet i Tyskland kommer att ha ERTMS mot slutet av 2030-talet”, säger han.
”Däremot dröjer det längre innan S-Bahn och annan lokal infrastruktur som inte används för nationell och internationell godstrafik får ERTMS.”
Enligt Trafikverkets senast reviderade utbyggnadsplan för ERTMS är det endast Öresundsbron, Malmbanan mellan Riksgränsen och Holmfors strax nordväst om Boden samt Tjust- och Stångådalsbanan i Östergötland och Småland som kommer att ha utrustats med ERTMS till år 2027.
Fyra banor har utrustats med ERTMS
Haparandabanan, Botniabanan, Ådalsbanan och Västerdalbanan har sedan några år ERTMS,
Till 2030 ska Skellefteåbanan, den nybyggda Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå, Ostkustbanan mellan Gävle och Storvreta, Västkustbanan mellan Furet utanför Halmstad och Ängelholm, en del av Skånebanan samt Södra stambanan mellan Lund och Arlöv ha utrustats med ERTMS.
Till 2033 ska resterande del av Malmbanan mellan Holmfors och Luleå, större delen av Ostkustbanan, den nya Ostlänken, Västkustbanan mellan Kållered strax söder om Göteborg och Furet samt Godsstråket genom Skåne ha fått ERTMS.
Till 2037 ska även norra delen av den nya Norrbotniabanan mellan Luleå och Skellefteå, resterande del av Ostkustbanan och resterande delar av nya Ostlänken, Västkustbanan, och Skånebanan ha utrustats med ERTMS.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Relaterat innehåll:
20 år med Öresundsförbindelsen
134 år efter den första ansökan men flera månader för tidigt invigdes Öresundsförbindelsen för 20 år sedan. Trafiken har växt snabbare än någon kunde ana och nu utreds fler fasta förbindelser över eller under Öresund.
Osäkert om nattågen till Berlin
I sommar skulle Snälltåget utöka trafiken mellan Malmö och Berlin med hjälp av tio nygamla liggvagnar. Men coronapandemin och osäkerheten kring tågresor över gränserna gör det osäkert om och när trafiken kan komma igång.
Utan satsningar på järnvägen kommer inte Sverige att nå klimatmålen
Regeringen behöver inkludera investeringar i järnvägen i sin klimatpolitiska handlingsplan. Det skriver Björn Asplund och Anne Geitmann, Swedtrain.
Lång väntan för godstågen
De långa körtiderna för godstågen på Västra stambanan blir ännu längre när kontaktledningen byts mellan Olskroken och Alingsås. En del godståg leds om över Trollhättan och Kil, andra får stå åt sidan i Hallsberg i två timmar.