Annons:
Järnvägsdagen: Ja det går att investera mer!
Järnvägsdagen som gick av stapeln den 29 november innehöll en kavalkad av möjligheter – i synnerhet i frågan om nya förutsättningar för investeringar i infrastruktur. Det skriver Tågföretagen i en veckosammanfattning. Läs mer om det ämnet här.
Samtidigt ser Tågföretagen en rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken, där alternativ till överskottsmålet har börjat analyseras på riktigt. Finansminister Elisabeth Svantesson levererade svar på frågor om att utreda överskottsmålet och i stället överväga ett balansmål. Tågföretagen uppfattar också ett nytt tonläge även från näringsminister Ebba Busch, som de menar ger ökat hopp om möjligheten att låna till investeringar i annat än bara kärnkraft, där infrastruktur såsom järnväg, väg, och bostäder ska hänga ihop med välfärden. Överväganden om en separat statlig investeringsbudget och en separat driftsbudget för infrastruktur har därmed kommit i brännpunkten.
På Järnvägsdagen bekräftade Nordeas chefsekonom Annika Winsth att ett balansmål – i stället för ett överskottsmål – skulle frigöra några tiotals miljarder per år i reformutrymme. Tågföretagens slutsatsen från årets Järnvägsdag är att det är hög tid att testa alternativa finansierings- och organisationsformer.
Samtidigt står det alltmer klart att staten bör ansvara för de stora investeringarna i transportinfrastruktur, gärna med stöd av upplåning som kan bli lättare med ett friare finanspolitiskt ramverk. Även andra finansieringsformer, genom exempelvis privata investeringar från näringslivet i samverkan med staten, skulle då kunna användas för specifika objekt i transportsystemet, i synnerhet där det finns en betalningsvilja. Med förebild från Norges ”Nye veier” finns idéer om att skapa ny en organisation för väl valda infrastruktursatsningar som utmanar dagens invanda mönster.
För att genomföra större förändringar inom infrastrukturområdet är det av största vikt att det sker med brett politiskt stöd menar Tågföretagen. Nuvarande ryckighet i de stora infrastrukturbesluten behöver elimineras genom långsiktiga och politiskt hållbara beslut. Danmark inspirerar genom att stora beslut där paketeras för ett helt stråk och fattas i total politisk enighet, och därefter genomförs som en helhet på utsatt tid. Goda exempel är utbyggnaden av Fehmarn Bält-förbindelsen som även inkluderar uppgraderingen av järnvägen mellan Köpenhamn och Rödby.
Panel från Järnvägsdagen med Roberto Maiorana, Annika Winsth, Klas Nilsson, Kristian Seth. Foto: Swedtrain
ANNONS:
Du kanske också är intresserad av:
Infranord vinner kontrakt för drift och underhåll av Inlandsbanan
Infranords uppdrag löper över fem år med start 1 maj 2025, då nuvarande avtal för Inlandsbanan löper ut. Avtalet omfattar även option om förlängning med två år. Anbudssumman uppgår till 577 MSEK, exklusive optionsår samt optionsarbeten.
Fler allvarliga järnvägsolyckor 2023
Svensk järnväg är säker – men riskerna har ökat jämfört med föregående år. Det visar Transporstyrelsens nya säkerhetsrapport för järnväg.
Första spadtaget för Uppsalas spårväg
22 augusti togs första spadtaget för Uppsalas spårväg. Nu startar flytten av ledningar i marken, för att spåren ska kunna anläggas och vara driftsäkra. År 2029 ska spårvägen vara färdigbyggd.
Omtag Svensk Järnväg släpper ny rapport
Infrastrukturen är en fråga för hela Sverige. Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Det konstaterade Omtag Svensk Järnväg på sitt senaste seminarium i Stockholm 8 oktober 2024.