Våra temasidor 

För att kunna ge dig som läsare en bredare och djupare bild av spännande ämnesområden, gör redaktionen ibland större omtag av ett specifikt tema. Dessa samlas på denna sida. Finns det något tema du skulle vilja läsa mer om? Tveka inte att hör av dig till oss på redaktionen@jarnvagar.nu.

Nyckelfärdigt spårvägsbygge effektivare

Billigare och 15 procent snabbare byggnation – och lägre livscykelkostnader. Ett kontrakt på 30 år har gett Reims en effektiv spårväg.

Lång strid om spårvägen i Lund

Spårvägen har verkligen engagerat Lundaborna, för eller emot. Debattinläggen och tidningsartiklarna har avlöst varandra genom åren. Spårvägsmotståndarna har bildat ett nytt politiskt nytt parti, FNL (Förnyalund), och ingår nu i kommunstyrelsen.

Nu invigs spårvägen i Lund

På lördag invigs spårvägen i Lund. Fem av sju vagnar är levererade men trafiken blir lite glesare än planerat den första tiden. Redan under provkörningarna inträffade den första olyckan sedan en cyklist kört mot rött ljus.

Spårväg först och bostäder sen

Spårvagn är den bästa lösningen för kollektivtrafik i städer med mer än 150 000 invånare. Men spårvagnar kan ändå fungera bra i mindre städer som Lund med knappt 100 000 invånare i tätorten.

TEMA | Spårväg

Göteborg, Mölndal, Norrköping, Stockholm och Lidingö har haft det länge. Sundbyberg, Nacka och Solna har nyss fått eller återfått spårväg. Nu får Lund en modern spårväg efter år av stridigheter. I Göteborg och Stockholmsområdet byggs spårvägen ut och flera svenska städer begåvas med spårväg inom några år.

Framtidssäkra dina lokomotiv

Den svenska lokparken är i stort behov av upprustning och modernisering. Nya, moderna lok med HVO i tanken förflyttar den svenska lokparken från dåtid till framtid på nolltid. Med Vossloh Locomotives DE 18 minskar koldioxidutsläppen med mer än 50 procent.

Möjligheternas godståg

Det finns ingenting som gör mig så nervös för godstågens framtid som när man börjar prata om att klimatet kommer innebära att godstrafiken på järnväg måste öka.

Nytt kapital räddar Green Cargo

Ett kapitaltillskott på 1,4 miljarder kronor kan rädda det statliga godstågsbolaget Green Cargo. Men extremt billiga landsvägstransporter gör framtiden oviss för alla godstågsbolag.

Små vinster eller stora förluster

De flesta godstågsbolagen i Sverige redovisar mycket blygsamma vinster eller ordentliga förluster. Bristen på kapital försvårar anskaffningen av nya lok och vagnar och en effektivisering av transporterna.

750 000 ton flis eldas varje vinter

Kraftvärmeverket i Värtan är det största som eldas med biobränsle i Sverige. Det förser motsvarande 190 000 lägenheter med värme och genererar el som kan ladda 150 000 elbilar.

Med 1 200 ton flis från skog till ugn

Lastningen går som tåget. Lossningen går som tåget. Men tåget går inte som tåget. Det blir många inbromsningar och många tunga starter när 1 200 ton bränsleflis transporteras från Småland till Stockholm.

100 miljarder för automatkoppel

Automatkoppel gör godstågstrafiken lite snabbare och mycket säkrare. Men kostnaden är enorm. Att förse Europas 500 000 godsvagnar beräknas kosta 50-100 miljarder kronor.

Nya bromsar risk på vintern

För att minska bullret från bromsande godståg i Tyskland tvingas godstågsbolag i nästan hela Europa byta bromsblock på många godsvagnar. Resultatet kan bli fler tågolyckor i Sverige och Finland.

Coop-trailrar går som tåget

Det börjar bra och det slutar ändå bättre. Coop-tåget från Malmö godsbangård till terminalen i Bro avgår elva minuter tidigt och går i mål 48 minuter före utsatt tid. När många resandetåg är inställda håller godstågen tidtabellerna utan problem.

TEMA | Framtidens godstrafik

Järnvägen står inför en stor utmaning. Utöver ett komplext regelverk balanserar alla Europas godstågsbolag på ruinens brant med gamla fordon och uttjänt teknik. Järnvägen måste moderniseras. Men hur ska det gå till? De beräkningar som gjorts betyder enorma investeringar för Europas utfattiga godsjärnvägar.

Vätgas framtidens tågbränsle

En samhällsförändring är på gång i Europa när vätgasen får allt fler anhängare, även i tågbranschen.

Inlandsbanan tror på vätgas

Inlandsbanan satsar på eldrift. Men i stället för att elektrifiera 106 mil järnväg för åtta miljarder kronor, tror ledningen för Inlandsbanan på vätgas och bränsleceller. De första tågen kan rulla om fem år.

Batteritåg på Kinnekulle

Det mesta pekar mot elhybridtåg när Västra Götalandsregionen och Västtrafik ska köpa nya tåg för trafiken på Kinnekullebanan. Men vätgasdrift är definitivt inte uträknad. På kort sikt blir det biodiesel i Itino-tågen.

Biodiesel målet i Småland

100 procent biodiesel. Det är kravet från länstrafikbolagen när de upphandlar nya tåg för de många icke-elektrifierade banorna i Småland.

Systemomställning i Mariestad

Vätgas som drivmedel i tåg, bilar – och förskolor. I Mariestad arbetar man med en systemomställning för att få hela samhället fossilfritt.

Dags att byta ut gammal teknik

Fasa ut dieseltågen. Minimera energiförbrukningen i varje enskild komponent. Men framförallt – förändra upphandlingsmodellerna. Det återstår många steg för att järnvägen ska bli riktigt grön.

TEMA | Alternativa bränslen

Jakten på en fossilfri drift på icke-elektrifierade banor är i full gång. HVO100 och vätgas ser ut till att kunna bli de nya stjärnorna på den svenska järnvägen. Med den senare följer även en större samhällsförändring.

Ingen plats för fler godståg

När tunneln under Fehmarn Bält är klar 2029 kommer godstågstransporterna mellan Norra Tyskland och Sverige att öka med 200-300 procent. Men ingen vet hur godstågen ska få plats på spåren i södra Sverige.

Försenade tåg drabbade 100 000

Över 500 tåg försenades upp till två timmar och tjogtals tåg ställdes in. Restriktionerna för tågtrafiken mellan Sparreholm och Flen drabbade närmare 100.000 resenärer och kostade tågtrafikföretagen tiotals miljoner kronor.

Skogen kräver större tåg

I många år har det varit fullt fokus på längre tåg och tyngre tåg. Men med större tåg kan betydligt mer virke och flis lastas på tåg som inte behöver bli längre än i dag.

Många små steg för godstågen

Längre tåg, tyngre tåg, större tåg, bättre signalsäkerhetssytem och automatkoppell. Allt behövs för att göra tågtransporterna mer konkurrenskraftiga. Det anser Oskar Fröidh på KTH.

Alla vill köra tyngre tåg

Tågen på Malmbanan väger 8 600 ton. Sedan några år körs malmtåg på 9 400 ton från Malmberget till Luleå. Green Cargo kör 3 700 ton i stålämnestågen Luleå-Borlänge. Hector Rail kör virkeståg på 3 000 ton till SCA i Östrand.

Snart klart för 750 meter långa tåg

På stora delar av det svenska järnvägarna tillåts 630 meter långa godståg. Många vill se betydligt längre tåg men Green Cargo tycker det är viktigare med lite längre godståg i verkligheten än riktigt långa godståg på ritbordet.

TEMA | Kapacitet

Lastbilarnas blir allt längre och allt tyngre och tågföretagen får allt svårare att konkurrera med åkerierna om godstransporterna i Sverige. Och det finns inga enkla lösningar, bara många små och mödosamma steg. Och jokern i leken är de nya bromsprocenttabellerna.

Annons: