Annons:
Banarbeten kan tvinga LKAB till varsel
LKAB kan tvingas minska produktionen på grund av kapacitetsbristen på Malmbanan. Lagren av järnmalm har inte kunnat minskas efter vinterns två tågurspårningar och de långa trafikstoppen.
Text: Ulf Nyström Foto: LKAB
De två stoppen på Malmbanan har medfört att högarna med malmpellets i Kiruna och Svappavaara växt och nu omfattar 600 lastade malmtåg. FOTO: David Björnström/LKAB
Annons:
”Vi tvingas dra ner produktionen”, säger Jan Moström, vd i LKAB, enligt ett pressmeddelande.
”I ett första skede minskar vi nu med cirka en miljon ton per år. Men läget är så allvarligt att om vi inte kan köra fler malmtåg måste vi stoppa ännu mer verksamhet och varsla personal.”
Urspårningarna i december och februari orsakade 76 dygns stopp i malmtransporterna från Kiruna till Narvik. LKAB tappade intäkter på 100 miljoner kronor om dagen.
Nu ligger malmpellets motsvarande mer än 600 fullastade malmtåg i högar i Kiruna och Svappavaara. Det är oklart när de kan transporteras till Narvik och vidare med fartyg till kunderna.
Banarbeten flest under sommaren
Antalet banarbeteten som påverkar tågtrafiken blir omfattande under sommaren.
”Det är inte lagren i sig som är det största problemet utan att leveranskapaciteten är lägre än vår produktion”, säger Jan Moström.
”Utan åtgärder ser vi att våra lager skulle fortsätta växa kraftigt de kommande åren.”
”Kan vi inte tillsammans med Trafikverket och norska Bane NOR på allvar få upp kapaciteten inom befintligt system så kommer vi att tvingas till än mer drastiska åtgärder.”
”Då måste ett pelletsverk med tillhörande anrikningsverk och gruvproduktion stängas. Det innebär i sådana fall varsel av personal”, säger Jan Moström.
Konsekvensen av en begränsad produktion skulle med dagens priser betyda ett intäktsbortfall på runt fem miljarder kronor per år.
Utrymme för elva malmtåg per dygn
LKAB har i nu gällande tågplan tåglägen för elva malmtåg per dygn från Kiruna till Narvik och lika många tomtåg i andra riktningen.
Men LKAB utnyttjar sällan mer än tio tåglägen och vissa dagar kör man ännu färre tåg.
”Vi har lok och vagnar så det räcker”, säger Stefan Linder, sektionschef på LKAB Malmtrafik.
”Vi är redan tvungna att begränsa rågodstransporter mellan Svappavaara och Malmberget och sänker därmed produktionen i Malmberget med en miljon ton per år, motsvarande intäkter på drygt en miljard kronor med dagens priser.”
Jan Moström, vd LKAB
”Men varannan vecka tvingas vi ställa in två malmtåg per dygn på grund av banarbeten i Narvik.”
”Dessutom är kapaciteten så hårt utnyttjad med våra tåg, Railcares tåg för Kaunis Iron, godstågen mellan Oslo och Narvik och fyra persontåg per dygn så alla störningar fortplantar sig snabbt och även små förseningar ger följdförseningar och tvingar fram inställelser av tåg,”
Den senaste tiden har vagnar med hjulskador eller defekta bromsar fått växlas ur tåg vilket är tidsödande och nästan undantagslöst leder till att något tåg behöver ställas in.
Fram till mitten av juni stängs banan dessutom ett par timmar per dag för inspektion av spåret som återuppbyggdes mer eller mindre provisoriskt i vintras,
Spårbyte begränsar rågodstransporter
Trafikverket kommer under 2024 och 2025 att genomföra spårbyte på Malmbanan mellan Råtsi, strax sydost om Kiruna och Gällivare.
”Vi är redan tvungna att begränsa rågodstransporter mellan Svappavaara och Malmberget och sänker därmed produktionen i Malmberget med en miljon ton per år, motsvarande intäkter på drygt en miljard kronor med dagens priser”, säger Jan Moström.
Sju tomma malmvagnarna i tåg 9915 spårade ur i Vassijaure 24 februari och orsakade ett elva dagar långt stopp i tågtrafiken.
”Dessutom har vi redan nu 13 hastighetsnedsättningar mellan Gällivare och Luleå som medför längre gångtider för malmtågen”, säger Stefan Linder.
”Tjällossningen har inte börjat och jag bävar för hur många hastighetsnedsättningar det kommer att bli i vår.”
Enligt Jan Moström har LKAB de senaste åren investerat nära en miljard för att öka förmågan att hantera störningarna på Malmbanan. Det handlar bland annat om fler malmvagnar, en ny lokverkstad och köpet av 49 procent av Duroc Rail för säkrat hjulunderhåll.
Minskad kapacitet till år 2030
Enligt LKAB visar Trafikverkets kapacitetsanalyser att trots de åtgärder som planeras fram till 2030 försämras kapaciteten på banan mellan 2022 och 2030.
”Det här är inte en situation som kan lösas med några mindre förändringar, säger Jan Moström enligt pressmeddelandet från LKAB.
”Vi kommer att göra allt i vår makt för att inte behöva stänga ett pelletsverk och varsla personal. Vi ska tillsammans med Trafikverket och andra aktörer försöka öka tågtrafiken så att vi kan börja beta av lagret eller åtminstone inte bygga mer.”
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Tågbolag klarar konkursen i First Row
Väte Rail, BLS Rail och Hector Rail var bland de stora förlorarna när logistikföretaget First Row gick i konkurs i höstas. Skulderna i konkursboet uppgick till 67 miljoner kronor och tillgångarna var 31 miljoner kronor.
EuroDual – framtidens godståg i Skandinavien
Skandinavien står inför en avgörande utmaning – den åldrande lokflottan hotar att urholka järnvägens konkurrenskraft och försprång inom hållbara transporter. Sverige har en av Europas äldsta lokflottor, vilket riskerar en oönskad förskjutning från järnvägs- till vägtransporter.
40 procent av Øresundsbron målad
Arbetet med att måla Øresundsbron påbörjades 2021 och väntas bli färdig först 2032. Hittills har drygt 6,5 kilometer av stålkonstruktionen målats varav 1 800 meter under 2024, bland annat gränsmarkeringen, som många kunder ser från tågrutorna på väg över bron.
Ny vagn ersätter tre gamla
Från 1950-talet till 2020-talet i ett stort språng. De små, snart 70 år gamla, godsvagnarna som används för att transportera pappersmassa från Värö bruk till Varbergs hamn ersätts av 20 meter långa vagnar med helt öppningsbara sidor.
