Få klarar test för att bli lokförare

Det visar en ny rapport från statistikmyndigheten SCB.

”Det är mycket höga krav för att bli antagen till lokförarutbildningarna vid Yrkeshögskolorna”, säger Paula Kossack vid Avdelning för social statistik och analys vid SCB.

Många av dem som söker till lokförarprogrammen uppfyller inte de krav som Transportstyrelsen ställer på personer som vill bli lokförare. Det handlar främst om kravet på yrkespsykologisk kompetens där koncentrationsförmåga, reaktionsförmåga och simultankapacitet testas.

5 000 sökande, 750 behöriga

”Även om ungefär 5 000 personer sökte till yrkeshögskoleprogram till lokförare som startade 2023 fanns endast 1,7 behöriga sökande per plats, vilket är lägre än åren innan”, säger Paula Kossack.

Behovet av lokförare var stort före pandemin, lägre under pandemin och har de senaste åren varit extremt stort.

Bristen har lett till att Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har beviljat fler lokförarprogram än tidigare. År 2023 fanns 450 platser att söka och myndighetens mål för de kommande åren är att det ska finnas cirka 500 utbildningsplatser årligen.

Därutöver har MTR, SJ och Green Cargo bolag startat egna lokförarutbildningar utanför yrkeshögskolan.

Rekordstort intresse

Samtidigt har intresset för att bli lokförare aldrig varit så stort som nu sedan mätningarna började 2015, enligt SCB:s statistik över sökande till yrkeshögskolan.

De konkurrerande utbildningarna utanför yrkeshögskolan har dock lett till färre sökande till yrkeshögskoleprogrammen jämfört med tidigare år.

De allra flesta som blir lokförare har haft ett annat arbete innan och har valt att läsa till lokförare för att byta yrke. Det visar SCB:s undersökning om inträdet på arbetsmarknaden efter yrkeshögskolan från år 2022.

Lokförare är fortfarande ett mansdominerat yrke. Bland de som arbetar som lokförare var andelen män 83 procent 2022.

Fortfarande flest män

Majoriteten av dem som söker lokförarutbildningen är fortfarande män, även om andelen kvinnor har ökat något de senaste åren. År 2023 var 74 procent av de sökande är män. Av de behöriga sökande var 76 procent män.

Efter de senaste årens stora pensionsavgångar har genomsnittsåldern sjunkit från 45 år 2017 till 42 år 2022. Det beror framför allt på att andelen som är mellan 30 och 49 år har ökat och andelen som är 50 till 59 år minskat.

”Det verkar inte vara någon risk för stora pensionsavgångar de närmaste åren”, säger Paula Kossack.

”En förhållandevis liten del av dagens lokförare är över 50 år.”

År 2022 var en lägre andel av lokförarna 50 år eller äldre jämfört med alla sysselsatta på arbetsmarknaden.

4 000 lokförare i Sverige

Antalet personer som arbetar som lokförare har sedan 2019 varit konstant kring 4 000. År 2017 arbetade cirka 3 700 personer som lokförare.

Ungefär hälften av lokförarna arbetar inom det som SCB definierar som passagerartrafik, cirka 30 procent inom godstrafik och 15 procent kör pendeltåg. Fördelningen har varit ungefär densamma från 2017 till 2022.

Därutöver finns en ganska liten grupp som arbetar för bemanningsföretag som hyr ut lokförare.

Samtidigt som antalet lokförare inom passagerartrafiken ökade mellan 2021 och 2022 minskade antalet som kör pendeltåg, troligen beroende på att förare lämnade MTR Pendeltågen under den turbulenta perioden.

Få lämnar branschen

Lokförarna är trogna järnvägsbranschen. Andelen som är kvar i yrket året efter ligger under 2017-2022 på 93–95 procent.

Endast två–tre procent lämnar branschen varje år för att arbeta inom andra branscher. Personer som är 60 år eller äldre är överrepresenterade bland dem som fortsätter arbeta, men som byter till en annan bransch.

Tre–fem procent slutar arbeta varje år, oftast på grund av att de går i pension.

Andelen lokförare som byter arbetsgivare från ett år till nästa har varierat ganska mycket mellan 2017 och 2022.

Ökad rörlighet

Rörligheten mellan järnvägsföretagen ökade sedan successivt och var som högst 2021. Av dem som arbetade som lokförare 2021 hade 15 procent bytt arbetsgivare 2022.

En förklaring är återigen turbulensen inom MTR Pendeltågen, operatörsbytena när SJ över körningen av Öresundstågen och MTR tog över Upptågen efter Transdev.

”Järnvägsbranschen är speciell eftersom det är ganska få bolag inom branschen och de konkurrerar ofta genom anbud om att få köra olika tågsträckor”, säger Paula Kossack.

”När ett annat bolag vinner anbudsförfarandet innebär det att all personal måste byta arbetsgivare om de vill fortsätta köra tåg på samma sträckor eller i samma område.”

Det ständiga frågetecknet

Ett ständigt frågetecken inför framtiden är behovet av utbildningsplatser för lokförare.

För närvarande finns 4 000 lokförare och de närmaste åren kommer det att utbildas ungefär 500 nya förare per år. Det skulle innebära att antalet lokförare skulle kunna fördubblas på drygt ett årtionde om pensionsavgångarna blir som väntat och benägenheten att lämna förarstolarna för att byta yrke inte ökar märkbart.

”Vi får helt enkelt se om antalet utbildningsplatser är lagom stort”, säger Paula Kossack. ”Vi har nog inte svaret förrän om ett antal år när vi ser om behovet av förare växer och om benägenheten att byta yrke förblir så låg.”