Annons:
Trafikverket får tung kritik: missar målen och räknar fel
En planering som inte styr mot uppsatta mål, missvisande prognoser, missledande nyttovärderingar och en alltför svag tilltro till mer effektiva transporter. Precis som för tre år sedan möts Trafikverkets inriktningsunderlag av en omfattande kritik i remissvaren från länsstyrelser och centrala myndigheter.
Inriktningsunderlaget överlämnas av Trafikverket till regeringen inför varje ny infrastrukturproposition, som i sin tur lägger grunden för den nationella planen som sträcker sig tolv år fram i tiden med investeringar på närmare 1 000 miljarder kronor. I april 2024 gick remisstiden ut för det senaste underlaget.
“Så länge planeringen av svensk infrastruktur utgår från historiska data i stället för uppsatta mål kommer klimat- och miljömålen aldrig att nås, och pengarna kommer aldrig att räcka till. Det har sedan länge saknats en planering som leder fram till de beslutade målen för klimat, miljö, säkerhet och folkhälsa, och som gör det så kostnadseffektivt som möjligt. Det är detta som kritiken från myndigheter och forskarvärld har påpekat i många år men hittills utan större gehör”, säger Fredrik Holm, miljökonsult och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet.
Svaren från länsstyrelserna, centrala myndigheter och forskningsinstitut innehåller omfattande kritik mot underlagets resonemang och antaganden. I en sammanställning som presenteras på 2030-sekretariatets hemsida finns kritiken sammanfattad i fem punkter:
- Inriktningsunderlaget styr inte mot de transportpolitiska målen
- Inriktningsunderlaget bidrar inte till klimatmålet
- Inriktningsunderlagets samhällsekonomiska modell ifrågasätts
- Basprognosen ifrågasätts
- Inriktningsunderlaget bortser från potentialen i ökad transporteffektivitet
Sammanställningen redogör för kritiken punkt för punkt: vari kritiken består, vilka som uttrycker den, och hur. Till exempel tar 18 av 21 länsstyrelser upp att klimatmålet för vägtrafiken inte nås och får medhåll av såväl Energimyndigheten som Tillväxtverket.
På samma sätt ifrågasätter en lång rad myndigheter de modeller som används för att beskriva vad som gör investeringar samhällsekonomiskt lönsamma.
“Vi ser en rad trender både i svenska kommuner och i andra länder där minskad biltrafik är synonymt med attraktivare städer eller rentutav fördelaktiga resealternativ. Klimatomställningen har folkets stöd, och med rätt investeringar kan Sverige minska utsläppen, och samtidigt stärka en modern infrastruktur som utgår från transportbehoven istället för bilen som primärt färdslag”, säger Maria Stenström, ansvarig för mobilitet och beteendefrågor på 2030-sekretariatet.
En motsvarande granskning gjordes år 2021, när det förra inriktningsunderlaget presenterades. Organisationen Klimatkommunerna skrev då att ”de många frågor och den frustration som Trafikverkets infrastrukturplanering ger upphov till, borde tas på allvar. Detta är inte första omgången som processen möts av skarp kritik.”.
Våren 2024 noterar IVL och 2030-sekretariatet att kritiken är – i princip – densamma nu som då.
Läs sammanfattningen här.
FOTO: 2030-sekretariatet
ANNONS:
Senaste nyheterna:
ERTMS etapp ett inkopplad på Malmbanan
Sedan den 3 september körs tågtrafiken på sträckan norr om Gällivare och nästan hela vägen till Kiruna, med det nya signalsystemet ERTMS. Att införa ERTMS är en av flera ingående delar när järnvägen utvecklas för att bli mer tillförlitlig och punktlig.
Konstutställning längs Gotlandståget
Den 7 september invigs grupputställningen I DIN TID – ett samarbete mellan Konstfrämjandet Gotland, Gotlands Konstmuseum och Föreningen Gotlandståget som genom konstnärliga perspektiv undersöker allt ifrån industrihistoria och nostalgi till kopplingar mellan landsbygd och stad.
Bullerplank blir muralmålning i Trångsund
Efter månader av kreativt samarbete förvandlas nu bullermuren vid Trångsunds station till ett färgsprakande konstverk. Med hela 600 liter färg fylls den 100 meter långa muren med motiv som de boende i området föreslagit.
Norrbotniabanan projekteras genom Piteå
Tyréns har fått i uppdrag av Trafikverket att genomföra linjestudier, järnvägsplan, miljökonsekvensbeskrivning och bygghandling av en komplett järnvägsanläggning för Norrbotniabanan genom centrala Piteå.
Lokaliseringsutredningen för Nobelbanan startar
Oslo-Sthlm 2.55 startar nu i samarbete med Trafikverket lokaliseringsutredningen för Nobelbanan – en ny järnväg mellan Örebro och Kristinehamn.
Mantena rustar upp 22 tåg för Västtrafik
Mantena har fått uppdraget att uppgradera Västtrafiks Coradia X61-tågset. Kontraktet är värt 67 miljoner svenska kronor.
Tågtrafik i farozonen
En stor del av den upphandlade tågtrafiken i Sverige kan komma att läggas ner om Trafikverket inte får kraftigt ökade anslag. Nattågen mellan Stockholm och Jämtland samt regionaltågstrafiken mellan Gävle och Mjölby är i farozonen.
Fler containrar på tåg till Göteborg
Transporterna av containrar på järnväg till och från Göteborgs Hamn ökar åter. 2024 blir troligen det näst bästa året för containrar på tåg i hamnens historia.
Uppgörelse klar för järnväg Borås–Göteborg
Parterna är till slut överens om den nya järnvägen mellan Borås och Göteborg via Landvetter flygplats. Det var intensiva förhandlingar fram till slutet om investeringen för 48,5 miljarder kronor.
Snälltåget kan köra via Göteborg
Ledningen för Snälltåget utreder om det är möjligt att köra ett till två nattåg i veckan via Göteborg under högsäsong. Men premiärtåget lär inte rulla förrän tidigast i december 2025.