Låt staten ta över all tågtrafik

Under min tid på järnvägen och flertalet år före det har man fått höra “Det vore bättre om staten tog över allt”. Jag har aldrig trott på det som lösning eftersom många privata aktörer gör ett mycket bra jobb trots ekonomisk motvind. För övrigt är det ju mest utländska stater som utgör de “privata aktörerna”. MTR som utför väldigt mycket trafik i Stockholmsområdet och i Mälardalen tycker jag är exempel på det.

Vi är nog nära en total statlig dominans i svensk tågtrafik. SJ tappade visserligen Mälartågen men har på senare år tagit över Tåg i Bergslagen, Öresundstågen, Krösatågen, Kustpilen och SJ kör den lukrativa delen av nattågstrafiken.

Visserligen kör Vy förlusttyngda trafikupplägg i Norrland och Arriva finns kvar och har gjort sig impopulära genom att snåla in på personalen.

Men Vy Tåg ägs via Vygruppen av norska staten och Arriva via DB av tyska staten.

De fjärrtåg med låga biljettpriser som körs av andra än SJ framstår mest som ersättning för en omfattande lågpris-fjärrbusstrafik vars resenärer numera åker tåg, vilket naturligtvis är bra.

De flesta politiker på vänsterkanten har säkert insett att det är omöjligt att på ett formellt sätt återförstatliga järnvägstrafiken.

Vi är nog nära en total statlig dominans i svensk tågtrafik. SJ tappade visserligen Mälartågen men har på senare år tagit över Tåg i Bergslagen, Öresundstågen, Krösatågen, Kustpilen och SJ kör den lukrativa delen av nattågstrafiken.

 

Magnus Lindman, Lokförare på SJ Krösatåg

Vill staten återförstatliga tågtrafiken?

Är det så att staten ändå via SJ försöker smygförstatliga tågtrafiken genom att se till vinna upphandlingar till varje pris? Det vore i så fall inte första gången.

Med tanke på att det sannolikt blir regeringsskifte i höst kommer smygförstatligandet troligen att upphöra.  Oavsett vilka politiska åsikter man har ser man nu hur ett fullskaligt förstatligande skulle kunna fungera.

Det kan inte ha undgått någon att SJ har bytt planeringssystem. Alla ser vad bytet har inneburet för trafiken och personalen.

SJ är i grunden ett bra bolag, ordning och reda och uppskattat av personalen. Man hade redan marknadsledande digitala system som var väldigt populära hos all åkande personal. Ändå genomför man ett byte som innebär att trafiken fungerar sämre och personalen vantrivs.

Hade ett privat företag bytt system utan back-up?

Frågan är om ett privat företag hade bytt ut ett välfungerande system utan en bättre back-up-plan? Vilken kritik hade ett privat bolag fått i media? Gör det skillnad att SJ har staten i bakgrunden?

Jag tror att det socialistiska experimentet är över i samhället i allmänhet och på järnvägen i synnerhet.

Jag tror att det socialistiska experimentet är över i samhället i allmänhet och på järnvägen i synnerhet. För länge sedan fanns en stor facklig rörelse som gjorde stor nytta och där alla var anslutna. Det fanns inget alternativ. Man hade villkor och löner att bevaka.

I dag bevakar facket i bästa fall att företagen följer överenskomna regler och avtal. Så länge turer planeras på ett sätt som är tillåtet kan man inget göra. Då spelar det ingen roll om turerna är praktiskt åkbara eller om personalen trivs. Facket har inget att säga till om så länge dygnsvilan är korrekt och inga avsteg görs.

De flesta är fortfarande med i någon fackförening men många har lämnat facket och de flesta som är kvar är med av något slags lojalitetsskäl. Får man ut något av sitt deltagande, något som man verkligen vill ha?

Medlemmarna i facket förväntar sig säkert åtgärder för att arbetslivet ska bli bättre men får enbart ut bevakning av att villkor och avtal följs, vilka få företag tänker bryta mot. Inte undra på att folk är missnöjda.

Privata bolag är mer effektiva

Offentligt ägande är vad företrädare för facket önskat i många år. Man har förespråkat ett statligt övertagande av järnvägen i god socialistisk anda och det vi ser nu är antagligen både resultatet och vändpunkten.

Det visar sig att staten varken kan eller ska driva bolag som utför järnvägstrafik. Privata bolag sköter affärerna mer effektivt och det är dags att även låta persontrafiken på järnväg bli privatiserad på riktigt.

Det finns fina exempel på lyckade privata järnvägsoperatörer både historiskt och i nutid. Lilla BK Tåg från Vetlanda ändrade på 1990-talet helt och hållet spelreglerna för hur länstrafik på järnväg kunde utföras, till stort förtret för dåvarande SJ. I modern tid har TÅGAB i Kristinehamn visat att det går att bedriva småskalig privat persontrafik på järnväg.

Politikerna har de senaste åren ställt till med stor oreda, det ser alla. Syftet med denna debattartikel är att belysa att även järnvägen fått sin beskärda del men med en förhoppning om annan och bättre politisk inriktning för järnvägen.

Magnus Lindman