Nattåg till Bryssel kräver politiska beslut

I den tidigare delrapporten föreslog Trafikverket upphandlad nattågstrafik på sträckan Malmö-Köln. Med den fördjupade utredningen konstaterar Trafikverket att det finns möjlighet att förlänga sträckan till Bryssel.

”Nattågstrafik till Bryssel blir mer komplex från kapacitetsmässiga och tekniska aspekter”, säger Fällbom. ”Men vi bedömer att det är möjligt att genomföra sådan trafik”.

Vi bedömer att det är möjligt att upphandla nattågstrafik mellan Malmö och Bryssel.

 

Anna Fällbom, enhetschef Avtal och finansiering på Trafikverket.

Danska trafikministeriet har genomgående ställt sig positivt till att samarbeta om allmän trafikplikt för nattåg.

Tyska myndigheter har påpekat att de inte är beredda att ingå en överenskommelse som innebär att allmän trafikplikt omfattar nattågstrafik i Tyskland. Belgiska myndigheter tycks inta samma hållning.

Trafikplikt innebär att den upphandlade operatören måste erbjuda ett visst basutbud.

Dessutom måste EU-kommissionens Generaldirektoratet för transport och rörlighet (DG Move) avgöra om upphandlad nattågstrafik är förenlig med kollektivtrafikförordningen.

Trafikverket har även frågat DG Move om det är förenligt med EU-förordningen om i Sverige och Danmark subventionerad trafik fortsätter i Tyskland utan att det fattats beslut eller ingåtts avtal om allmän trafikplikt där.

DG Move har vidarebefordrat frågorna till kommissionens rättstjänst men är ännu svarslöst.

”Kanske är det möjligt att trafiken i något eller några länder drivs på kommersiella grunder medan den går under allmän trafikplikt i andra”, säger Fällbom.

Trafikverket bedömer att nattåg mellan Malmö och Köln eller Bryssel i bästa fall kan få premiär 2022 med direktupphandling av trafiken eller 2023 med upphandling i konkurrens mellan olika tågtrafikföretag.

”Förutom överenskommelserna med de aktuella länderna och att den juridiska processen inte drar ut på tiden krävs också att det finns intresserade operatörer som kan tillhandahålla fordon”, säger Fällbom.

Trafikverket påpekar att det är brist på fordon som uppfyller alla tekniska krav och är i ”rimligt skick”.

Trafikverket tror att det kan gå att få tag i ”en del” vagnar, men sovvagnar som inte kräver renovering är det ont om. Det är också osäkert hur lång tid en renovering kan ta och lika osäkert hur lång tid det tar att få nya fordon på spåren.

Det finns problem och det finns tveksamheter på flera nivåer som behöver studeras vidare.

 

Anna Fällbom, enhetschef Avtal och finansiering på Trafikverket.

Möjlig trafikstart med nytillverkade vagnar som tillhandahålls av svenska staten blir det troligen inte förrän 2029.

Den kostnadsberäkning som Trafikverket gjort visar att ett dagligt, eller snarare nattligt, tåg mellan Malmö och Bryssel skulle kosta skattebetalarna 50 miljoner kronor per år.

Om tåget skulle köras mellan Malmö och Köln blir kostnaden cirka 60 Mkr/år. Förlängningen av trafiken till Bryssel ger lägre kostnad eftersom intäkterna väntas bli högre då Bryssel är ett resmål för många tjänsteresenärer och för att det förenklar byte till snabbtåg till stora resmål som Paris och London.

Bollen ligger nu i första hand hos regering och riksdag i Sverige.

Trafikverket har inget uppdrag att gå vidare med en upphandling och innan en upphandling kan ske behövs också politiska överenskommelser med Danmark, Tyskland och Belgien.

”Det finns problem och det finns tveksamheter på flera nivåer som behöver studeras vidare”, summerar Anna Fällbom.