Mångmiljardförluster i kollektivtrafiken

Under 2021 förväntas kollektivtrafikens biljettintäkter minska med 8,6 miljarder kronor jämfört med intäkterna 2019. Det visar Svensk Kollektivtrafiks senaste prognos över de regionala kollektivtrafikmyndigheternas biljettintäktsförluster.

Det innebär att kollektivtrafiken räknar med intäktsförluster jämfört med 2019 på sammanlagt 15,8 miljarder kronor under 2020 och 2021.

”Om inte staten kraftigt utökar ersättningen eller regionerna ställer upp med närmare tio miljarder kronor kommer biljettpriserna att behöva höjas rejält eller trafiken krympas mycket märkbart”, säger Johan Wadman, vd i Svensk Kollektivtrafik.

2021 blir värre än förra året

Att biljettintäkterna troligen minskar mer i år än förra året beror främst på att resandet och biljettintäkterna var större än någonsin under de första tio veckorna förra året, innan coronapandemin på allvar drabbade Sverige.

Under våren förra året var biljettintäkterna 60 procent lägre än motsvarande period året innan, under sommaren när spridningen av coronaviruset var mindre var minskningen cirka 40 procent jämfört med sommaren innan och i slutet av förra året då smittspridningen åter satte fart var biljettintäkterna ungefär 50 procent lägre än året innan.

Den prognos som Svensk Kollektivtrafik nu presenterat bygger på att det låga kollektivtrafikresandet fortsätter under våren och att restriktionerna är borttagna under hösten. Det förväntas leda till en långsam återhämtning under andra halvåret.

Halverade biljettintäkter i år

I januari i år var resandet och därmed biljettintäkterna cirka 50 procent lägre än i januari 2019.

Regeringen betalade i höstas 2,93 miljarder kronor via Trafikverket till länstrafikbolagen eller de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.

Ersättningen utgick från den minskning av biljettintäkterna som länstrafikbolagen haft under pandemins fyra första månader, från 1 mars till och med 30 juni i år.

Regeringen har föreslagit att ersättning ska utgå med ytterligare två miljarder kronor men än verkar inte finnas några beslut om när ersättningen ska utgå och vilken period den ska avse.

”Det är alldeles för låg ersättning”, säger Johan Wadman ”När våra medlemsföretag tappar 15-16 miljarder i intäkter på två år är fem miljarder kronoren klen ersättning”.

Lägre ersättning vid minskad trafik

Regeringen har aviserat att de regionala kollektivtrafikmyndigheter som genomför neddragningar av trafiken får lägre ersättning.

”Det har vi protesterat mot”, säger Johan Wadman. ”Det finns trafik som dras ner för att andra mer effektiva trafikupplägg introduceras, det ska inte kollektivtrafikmyndigheterna straffas för.”

Det är oklart vilka möjligheter regionerna har för att hålla länstrafikbolagen skadeslösa.

De 21 regionerna hade förra året ett verksamhetslöverskott på 21,5 miljarder kronor vilket bland annat berodde på utbetalning av generella statsbidrag till kommuner och regioner på drygt 30 miljarder kronor mer än 2019.

Generella statsbidrag går till sjukvården

Huvuddelen av statsbidragen går åt för att täcka ökade kostnader för sjukvården.

”Får inte de regionala kollektivtrafikmyndigheterna väsentligt utökade resurser av regionerna kommer kollektivtrafiken att drabbas hårt”, säger Johan Wadman.

”Antingen blir det kraftiga höjningar av biljettpriserna eller en ordentlig krympning av trafiken eller en kombination av vissa prishöjningar och vissa indragningar i trafiken.”

Hittills har det, enligt Johan Wadman, inte kommit några signaler från regionerna om vilken eller vilka strategier man kommer att välja. Flera länstrafikbolag har dock börjat utreda hur trafiken kan krympas på utan att man ödelägger möjligheterna för resenärerna att färdas mellan bostad, arbetsplatser och skolor.