Malmfrakt kräver bättre bana

Vi förväntar oss att Trafikverket ser till att järnvägen är användbar för regelbunden godstågstrafik när malmbrytningen påbörjas vintern 2024-2025.

Christer Lindqvist, vd på Grängesberg Exploration

”Vi förväntar oss att Trafikverket ser till att järnvägen är användbar för regelbunden godstågstrafik när malmbrytningen påbörjas vintern 2024-2025”, säger Christer Lindqvist, vd i Grängesberg Exploration (Grangex).

”Sjöfartsverket har nyligen fördjupat farleden till Hargs hamn och breddat och fördjupat farleden till Gävle hamn. Då vore det illa om järnvägen inte skulle kunna användas för malmtransporter.”

Brytningen av järnmalm i Dannemora inleddes på 1400-talet men gruvan lades ner 1992 på grund av bristande lönsamhet.

20 år senare återupptogs malmbrytningen och 3 maj 2012 lämnade det första malmtåget Dannemora med destination Hargs hamn.

Gruvbolaget i konkurs 2015

Men redan efter tre år gruvbolaget gick i konkurs sedan världsmarknadspriset på järnmalm gått ner med 70 procent.

Många maskiner och mycket teknik finns kvar vilket medför att Grangex räknar med att det inte krävs mer än 1 200 miljoner kronor för att återuppta malmbrytningen.

”Bergspelet som ska driva malmhissarna är modernt och togs aldrig i drift senast, detsamma gäller utlastningsutrustningen i Hargs hamn”, säger Christer Lindqvist.

”Efterfrågan på järnmalm är mycket större och världsmarknadspriset mycket högre nu än det var på 2010-talet. Förutsättningarna för lönsam gruvdrift ser helt annorlunda ut.”

Men det finns ett stort problem för Grangex. Underhållet av järnvägen Örbyhus-Dannemora-Hargshamn-Hallstavik är eftersatt och Trafikverket har begränsat trafiken till 500 000 bruttoton gods per år.

”Det senaste decenniet har sträckan varit lågt trafikerad och inte krävt något omfattande underhåll”, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket

Stort upprustningsbehov

”Banan behöver lyftas när det gäller bärighet, spårstandard och trafiksäkerhet för att klara utskeppning av malm i den storleksordning gruvbolag har annonserat.”

Grangex räknar med att transportera cirka 1,3 miljoner ton per år. Det skulle betyda två-tre tåg per dygn från Dannemora till Hargs hamn.

Transporterna av rundvirke och timmer omfattar i dagsläget tre-fyra tåg i veckan, ca 300 000 bruttoton per år.

”Vi har påbörjat en utredning om banans status under våren för att se vilka åtgärder som krävs för en ökad trafikering och eventuellt med tyngre tåg”, säger Bengt Olsson.

”Utredningen bör bli klar i början av nästa år. Gruvbolaget och övriga intressenter är informerade och tar del av utredningsarbetet under tiden utredningen pågår.”

Vi vill gärna öka andelen massaved som går på järnväg och hoppas på en upprustning av banan.

 

Björn Fredriksson, Virkeschef på Holmen Skog

1,2 miljoner kubikmeter massaved

Hallsta Pappersbruk i Hallstavik, som ägs av Holmen AB, tillverkar papper för böcker, magasin, reklam och förpackningar. Råvaran är färsk granmassaved.

”Hallsta förbrukar ca 1,2 miljoner kubikmeter massaved per år”, säger Björn Fredriksson, virkeschef på Holmen Skog. ”Varje dygn behövs motsvarande 80 fulla lastbilar med virkesråvara till pappersbruket. Vi kör idag två -tre tåg i veckan, det innebär drygt tio procent på järnväg.”

”Vi vill gärna öka andelen massaved som går på järnväg och hoppas på en upprustning av banan. Dagens standard mellan Örbyhus och Hallstavik gör att tågtrafikföretagen har svårt att öka transportvolymerna.”

Holmen genomför för närvarande en ombyggnad av bangården vid bruket i Hallstaviken för att förbättra effektiviteten och kunna öka transportvolymerna.

”Vi som företag rustar upp bangården och förutsättningarna nära vårt bruk men tycker det är Trafikverkets ansvar att rusta banan så vi och andra företag kan använda den för att köra mer gods med tåg och därmed minska den tunga trafiken på vägarna”, säger Björn Fredriksson.

Tågtransporter mer konkurrenskraftiga

”Diskussionen om miljö och klimat landar i ökad användning av tågtransporter, Dessutom har det höjda priserna på dieselolja gjort lastbilstransporter dyrare och tågtransporter relativt sett mer konkurrenskraftig.

Green Cargo och Hector Rail kör massaved till Hallstavik.

”Vi lastar virkesråvara på flera platser i inlandet och anlitar gärna fler operatörer”, säger Björn Fredriksson. ”Vi ser möjligheten att köra massaved på järnväg som en konkurrensfördel. Vi kan utveckla samarbeten längre ifrån industrin och skapa bra logistiklösningar med tåg .”

Dessutom kör Green Cargo ett-två tåg i veckan med sågtimmer från de uppländska skogarna från Hallstavik till Holmens sågverk Braviken i Norrköping.

Även Peeter Nömm, vd i Hargs Hamn, är angelägen om att banans kapacitet ökar.

”Hamnen växer, farleden har fördjupats och med en modern järnväg skapas goda möjligheter att transportera gods med tåg till och från hamnen.”, säger han.

”Märkligt att inte satsats på banan”

Green Cargo påpekar att investeringarna i Hargs hamn och vid Hallsta pappersbruk och återöppningen av Dannemora gruva motiverar en ordentlig upprustning av järnvägen mellan Örbyhus och Hallstavik.

”Vi tycker att det är märkligt att Trafikverket inte har velat satsa på banan”, säger Stephan Ray, presschef på Green Cargo. ”Transporterna till och från Hallstavik har ökat, det finns en bra potential för tågtransporter till och från Hargs hamn och gruvan kommer ju av allt att döma att öppnas om ett par år.”

Målet för Grangex är att producera pulveriserad järnmalm med 65 procents järninnehåll vid Dannemora gruva.

”Efterfrågan på den kvaliteten är mycket stor”, säger Christer Lindqvist, vd i Grangex. ”Det finns ungefär 30 miljoner ton malm kvar där nere och vi kan bedriva brytning och anrikning med lönsamhet i flera årtionden”.

Men utan en ordentlig upprustning av järnvägen mellan Dannemora och Hargs hamn blir det svårt att förverkliga planerna på att återuppta malmbrytningen.

Olika alternativ för upprustning

Enligt Peeter Nömm utreds ett antal olika alternativ för upprustning av hela banan.

”Det handlar såvitt jag förstår om 100-500 miljoner kronor och målet är att upprustningen ska vara klar när malmtransporterna kan komma igång våren 2025”, säger han,

”Det kan finnas möjlighet att finansiera en del av upprustningen genom det så kallade Klimatklivet.”

Klimatklivet är ett investeringsstöd som gör det möjligt att satsa på fossilfri teknik och grön omställning. Det administreras av Naturvårdsverket och används för satsningar på infrastruktur, transporter, industrier, bostäder och energiproduktion. Hittills har nio miljarder kronor betalats ut av Naturvårdsverket.

Christer Lindqvist hoppas och tror att banan kan vara upprustad för tyngre och mer frekvent trafik inom tre år.

Malmen kan transporteras till Gävle hamn

”Alternativet är en uppristning av sträckan Örbyhus-Dannemora med elektrifiering”, säger han. ”Då skulle vi kunna köra järnmalmen till hamnen i Gävle via Ostkustbanan. Det är betydligt längre och blir dyrare men Gävle hamn klarar å andra sidan större fartyg.”

Sträckan Dannemora-Örbyhus-Gävle-Gävle hamn är cirka 85 kilometer varav Örbyhus-Dannemora är nio kilometer.

Sträckan Dannemora-Hargshamn är 39 kilometer. Hela banan Örbyhus-Dannemora-Hargshamn-Hallstavik är 55 kilometer