Infrastruktur ordet för veckan i Almedalen

”Det har varit fyra inspirerande dagar på Almedalen. Mina intryck är att näringslivet bubblar inför Sveriges möjligheter till tillväxt. Vi har en unik möjlighet att skapa bättre förutsättningar för våra barn”, inledde SJ:s vd Monica Lingegård.

Och visst var det så. Infrastruktur var på tapeten i ett otal seminarier under veckan, bland annat presenterade Mälardalsrådet under torsdagen sin nya systemanalys för 2024.

Ny systemanalys för Mälardalen

”För att regionen ska hålla samman är det avgörande att människor kan resa till studier och arbete. Därför måste vi både underhålla befintlig infrastruktur och eliminera de flaskhalsar som begränsar resor i regionen”, sa Jens Sjöström (S), investeringsregionråd för Region Stockholm och ordförande för Mälardalsrådet.

”Mälardalsrådets arbete med systemanalyser är en avgörande komponent i den nationella planeringen av transportsystemet. Att en så stor del av Sverige går samman på det här sättet och hittar gemensamma prioriteringar på alla nivåer är en framgångsfaktor”, sa Rami Yones, regional direktör, Trafikverket Region Mellersta.

Järnvägen ryggraden i transportsystemet

På det branschgemensamma seminariet på fredagsmorgonen uttryckte JBS styrelseordförande Kristoffer Tamsons stora förväntningar på det fortsatta arbetet med färdplanen.

Temperaturen steg snabbt på, såväl bokstavligen som bildligt. Över 30 talare passerade på scen, med flera framstående talare som Roberto Maiorana, generaldirektör för Trafikverket, Andreas Carlson, Sveriges infrastruktur- och bostadsminister och Kristoffer Tamsons, ordförande för Järnvägsbranschens Samverkansforum (JBS).

”Vision 2050 har fått oss alla att lyfta blicken och plocka fram vår inre optimist. Järnvägen är ryggraden i transportsystemet, både historiskt och i framtiden. Nu är det tid att gå från ord till handling. Och vi inte skriva historia tillsammans, vi ska skriva framtid”, sa han.

Det som lyftes gång på gång på scenen var att branschen samlas som en aktör.

”Vi vet alla att det finns stora målkonflikter när vi ska realisera visionen. Vi måste både åka tåg och underhålla järnvägen samtidigt. Det kommer att kräva uppenbara diskussioner kring hur vi löser det. Men jag känner stark tilltro till att branschen och JBS kommer att klara de här diskussionerna”, sa SJ:s vd Monica Lingegård.

Bertrand Gryspeert, vd Vossloh Switch Systems, konstaterade att järnvägen har medvind i opinionen.

”Folk och gods vill åka tåg, vi har politiker som lyssnar, förstår och blickar framåt och vi har en myndighet som samarbetar och vill dialog”, sa han.

Ministern vill in i detaljerna

”Visionen är ett dokument som kräver erkännande. Det är en bra grundplatta. Det är viktigt att den nu omvandlas till konkreta handlingar med målet att få till en robust och tillförlitlig järnvägstrafik som stärker jobb och tillväxt”, sa infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

På frågan hur branschen bäst går vidare svarade statsrådet att det viktigaste han kan tillföra just nu är att hålla uppe tempot.

”Jag kan gå in i detaljerna och jobba tillsammans med er som bransch kring högre tillförlitlighet och hur vi genom ett sådant arbete också kan stötta andra trafikslag”, sa han.

400 000 jobb i fara enligt ny rapport

Omtag svensk järnväg presenterade kort sin senaste rapport ”Industribroms eller industrilyft?” som visar att industrin är motorn i Sveriges ekonomi. Den står för 15 procent av det samlade förädlingsvärdet och sysselsätter 800 000 personer direkt och indirekt. Många av jobben finns på mindre orter. En förutsättning för allt detta är att svensk industriproduktion fortsätter att vara globalt konkurrenskraftig, vilket i sin tur kräver ett väl fungerande transportsystem.

Rapporten är skriven av nationalekonomen Lars Jagrén och han konstaterar att Sverige har investerat betydligt mindre än genomsnittet i OECD, vilket påverkar vår konkurrenskraft.

”Vart fjärde företag upplever att bristen på adekvat infrastruktur hotar expansion och investeringar eller medför betydande kostnader. I långa loppet kan så mycket som 400 000 jobb vara farozonen”, konstaterade Pär Helgesson på SJ.

”Våra anställda har svårt att få ihop vardagen”

Ikea är ett av många företag i Sverige som lider av undermålig infrastruktur.

”Vi har 220 000 anställda globalt och 5 600 i småländska Älmhult, där vi också har många av våra kärnverksamheter”, berättade Tina Petersson Lind från Ikea.

”Vi vill frakta både personer och gods på järnväg och vi vill inte prioritera mellan dem.

Varje dag pendlar 1 000 av våra anställda in söderifrån, och de har mycket svårt att få ihop vardagen på grund av alla störningar. Långsiktigt är detta ett hinder för oss att investera i Älmhult”, sa Tina Petersson Lind från Ikea.

Infrastrukturministern kommenterade direkt på scen och sammanfattade situationen med att det behövs mer pengar till infrastruktur, men också mer infrastruktur för pengarna.”

”Vi tar detta på största allvar. Vi går nu in i en ny fas i den ekonomiska politiken där vi behöver stärka för tillväxt. Vi Kristdemokrater anser vi att vi ska använda vår låga statsskuld som hävstång för investeringar som dämpar underhållsskulden i infrastruktur. Vi menar att vi har råd med en 40-procentig statsskuld”, sa han men konstaterade samtidigt att situationen är allvarlig och kräver tydligt politiskt ledarskap.

”Det måste skötas ansvarsfullt när vi är i ett så kritiskt läge. Vi måste ompröva finansieringsprinciperna. Utöver det anser vi också att vi behöver ha en rejäl diskussion om ramar, medfinansiering EU och Nato, alternativ finansiering och alternativa genomföranden.”

Medhåll från Trafikverket

”Det är en spännande rapport som Omtag svensk järnväg tagit fram. Vi behöver göra de här investeringarna. Jag blir också glad att höra från Andreas Carlson om KD:s partipolitik. Ett sådant skifte skulle åstadkomma en substantiell förbättring och bekräftar det vi pekade på i inriktningsunderlaget. Det skulle behövas ytterligare 150 miljarder kronor och det finns i detta. Sedan krävs så klart också ett regeringsbeslut”, sa Roberto Maiorana.

Nils Paul, infrastrukturexpert på Svenskt näringsliv, konstaterade att näringslivet i Sverige är stressat av situationen.

”Överallt där jag talat i Almedalen har upplåning varit på tapeten. Vi menar att man måste ha en nykter syn på privat kapital och att det är aktuellt i ett begränsat antal fall.

Däremot anser Svenskt näringsliv att det är rimligt att låna upp till 40 procent av statsskulden. Men då faller ett oerhört stort ansvar på politiken att lägga pengarna på rätt saker”, sa han.

”Vi måste framtidssäkra järnvägen”

”Det var vi som gav uppdraget till Trafikverket att ha fokus på att ta hand om det vi har innan vi tar nästa steg. Vi måste framtidssäkra järnvägen som en bärande del för svensk tillväxt och konkurrenskraft. Den historiskt stora underhållsskulden måste bort”, sa Andreas Carlson.

På frågan om politisk borgfred svarade Andreas Carlson att om det finns en samsyn till vilka systemkritiska frågor som ska prioriteras, så är han villig att öppna för ett bredare samtal.

Öresundsbron lyftes som ett bra exempel på att tillföra kapacitet och skapa samhällsnytta. Det finns ingen som inte vill ha bron idag, trots protester inför bygget.

”Jag är uppriktigt orolig för var som ska hända nu. Danmark har genom en bred politisk överenskommelse investerat bort sina flaskhalsar och när Fehmarn Bält öppnar försvinner den största av dem i norra Europa. Eller rättare sagt, den förflyttas till sträckan upp till Alvesta som redan idag har 100 procents nyttjandegrad”, sa Linus Eriksson, vd Øresundsbron.

Olika trafikslag konkurrenter i Sverige

En annan dimension som lyftes under seminariet var hur olika transportslag samverkar med varandra på ett naturligt sätt i de flesta länder.

”Flygplatser runtom i världen är multimodala nav. I Sverige har vi inte den traditionen. Vi ser olika trafikslag som konkurrenter vilket hindrar oss. På ett sätt är Arlandabanan ett problem här Varken SL, SJ eller Mälartåg får tillräcklig tillgång till banan för att kunna investera och den privata koncessionen går ut först 2050”, sa Peter Norman, regeringens Arlandasamordnare.

”Vi har inte råd att inte använda alla trafikslag. 60 procent av all import och export i Sverige går via Göteborgs hamn. Och våra kunder frågar bara efter tre saker: hur lång tid tar det, vad kostar det och är det hållbart”, sa Maria Franksen som är vd för Gothenburg RoRo Terminal.

”Låt fyrspår bli norm”

”Det byggs för långsamt. Och när vi gör det tänker vi för lite i stråk. Järnvägen måste ses som en strategisk resurs”, sa Maria Franksen.

”Vi måste öka tempot och var lite danska. Fyrspår måste var norm, precis som på motorvägar i de stora stråken”, sa Linus Eriksson.

Ordförande i trafikutskottet, Ulrika Heie (C) tyckte att infrastrukturministern sände positiva signaler om framtiden.

”Det är många intressanta modeller som ligger på bordet. Nu är det dags att vi bestämmer oss och går vidare”, sa hon.

”Det pågår en diskussion om ramverk mellan Tidöpartierna. Vi är överens om att vi vill öppna för privat kapital men jag vill inte kommentera finansmål eller finansiella ramverk. Däremot tycker jag norska Nye veier är ett spännande alternativ som skulle kunna fungera också i Sverige”, sa Maria Stockhaus (M).

”Vi måste få ner pengar i backen och få järnvägen att fungera bättre. Vi får inte tappa industrins investeringar och vi löser det med underhåll och bygga bort flaskhalsar. Vi är också öppna för alternativa organisationsformer”, sa Thomas Morell (SD).

Henrik Dider, HR-chef på Trafikverket, fick frågan om Vision 2050 kunde användas som språngbräda för branschens kompetensförsörjning.

”Visionen är en viktig grundpelare, en berättelse som ger vår bransch hopp. Nu kan vi bygga på med berättelser om kultur, digitalisering, hållbarhet och organisation för att göra vår bransch mer attraktiv i framtiden”, sa han.

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Byggföretagen, efterlyste slutdatum för alla aktiviteter som visionen visar på.

”Det underlättar och gör det enklare att samarbeta eftersom rollerna blir tydligare. Vet vi när vad ska byggas och hur, vågar alla intressenter investera och då blir det också enklare att förbereda med rätt kompetens. Då blir det viktigt på riktigt”, sa hon.

En fråga om Sveriges konkurrenskraft

Kristoffer Tamsons, ordförande i Järnvägsbranschens samverkansforum avslutade dagen med ett citat av den grekiske filosofen Herakleitos.

”Det finns inget beständigt förutom förändring”, sa han och pekade på hur branschen kan kraftsamla på riktigt.

”För att järnvägen ska få en kritisk roll också i framtidens samhällsbygge har vi tre stora uppgifter framför oss: vi måste ta hand om det vi har och jobba smartare, vi måste kraftsamla för att investera och bygga nytt och sist men inte minst måste vi ta en ny och ner aktiv roll i samhällsbygget.”

”Transportsystemet står och faller med järnvägens förmåga. Järnvägen är inte bara en fråga för järnvägen. Det är en fråga om Sveriges framtida konkurrenskraft. Nu ska vi bygga något stort och bättre tillsammans”, avslutade han.