Annons:
Snart full fart i 160-växel
Den första växeln som tillåter 160 km/h till avvikande spår tas i drift 23 oktober. Men den har legat på plats i Härad på Svealandsbanan sedan i maj förra året. Det har tagit 17 månader att få klartecken från Transportstyrelsen.
Text: Ulf Nyström Foto: Kasper Dudzik
Sveriges första växel som tillåter 160 km/h till och från avvikande spår kan trafikeras i full hastighet från 23 oktober efter 17 månaders väntan. MTR Mälartåg passerar på väg mot Stockholm med ER1 053 en kväll i juni 2023.
”Det har varit lite tungt, det har tagit otroligt lång tid”, säger Per-Eric Metso, projektchef på Trafikverket.
”Transportstyrelsen har krävt en omfattande dokumentation på alla ingående komponenter från alla företag som tillverkat delar av växeln och det har tagit mycket längre tid att få den godkänd än vi räknade med.”
Höghastighetsväxeln lades in i Härad strax väster om Strängnäs på Svealandsbanan i maj förra året.
160 km/h till avvikande spår
Växeln tillåter 200 km/h i rakspår och 160 km/h till avvikande spår. I Härad slutar dubbelspåret från Strängnäs och tågen som går över till enkelspåret västerut kommer inte att behöva sänka farten lika mycket som tidigare.
Men under de 17 månaderna har lokförarna tvingats sänka farten till 40 km/h när de kört genom växeln eftersom Transportstyrelsen inte givit klartecken för högre hastigheter.
Sedan 13 oktober tillåts 80 km/h genom växeln och från 23 oktober när tillräckligt många tåg passerat växeln och spårläget kontrollerats ska tågen kunna passera i 200 km/h rakt genom växeln och i 160 km/h vid övergång från dubbelspåret från Strängnäs till enkelspåret mot Eskilstuna.
Restiden kapas 44 sekunder
Hastighetshöjningen ger 44 sekunder kortare körtid mellan Strängnäs och Eskilstuna.
Växeln har tillverkats av Vossloh Nordic Switch System och är utrustat med elva växeldriv av en ny typ, Easyswitch 2.1.
Annons:
Spårväxlar för lägre hastigheter till avvikande spår har en–fem växeldriv, antalet beror på längden på växeltungorna som ska förflyttas i sidled och om växeln har fast eller rörlig korsningsspets.
”Växeln har fungerat klanderfritt hittills och det finns ingen anledning att tro att den inte ska fungera lika bra när den används av tåg i de hastigheter den är konstruerad för”, säger Per-Eric Metso.
Sju höghastighetsväxlar på Ostlänken
Höghastighetsväxeln på Svealandsbanan kommer dock att fungera som en testbänk för de höghastighetsväxlar som kommer att läggas in på Ostlänken och troligen även på Norrbotniabanan.
”Vi kommer att lägga in två höghastighetsväxlar i Gerstaberg mellan Södertälje och Järna där Ostlänken viker av från Västra stambanan och fem höghastighetsväxlar på andra driftplatser på Ostlänken”, säger Per-Eric Metso som är projektchef för Gerstaberg.
130-växlar sedan 30 år
De första växlarna som tillåter tåg att passera i 130 km/h till och från avvikande spår lades in i Järna på 1990-talet. Nu finns 130-växlar på relativt många driftplatser i Sverige.
Per-Eric Metso tror inte underhållskostnaden för höghastighetsväxlarna blir högre än för andra spårväxlar trots att de utrustas med många växeldriv.
”Kostnaderna borde snarare bli lägre eftersom höghastighetsväxlarna har så stora kurvradier att slitaget på rälerna blir mindre”, säger han.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Senaste artiklarna:
Inga X2000-tåg till Danmark
Bristen på fungerande X2000-tåg har tvingat SJ att ställa in snabbtågstrafiken över Öresund. Trafiken kommer troligen inte att återupptas förrän i juni nästa år.
Temporärt avtal för Connecting Stockholm
Trafikförvaltningen i Region Stockholm har ingått ett temporärt avtal med Connecting Stockholm AB för att driva huvudstadens tunnelbana från och med den 2 november 2025. Detta på grund av den långdragna juridiska tvisten om det nya tunnelbaneavtalet.
Snart byggstart för Ostlänken
6 november tas första spadtaget för bygget av Ostlänken vid Gerstaberg söder om Södertälje. Efter mer än 30 års diskussioner och tio år av planering påbörjas bygget av den nya järnvägen mellan Järna och Linköping. Någon gång efter 2035 ska Ostlänken vara klar, men det är osäkert när.
WSP anpassar Luleå bangård
WSP vinner ytterligare ett projekt knutet till Norrbotniabanan och får uppdraget av Trafikverket att utveckla Luleå C. Projektet möjliggör den framtida anslutningen till Norrbotniabanan, men är också av stor vikt i Luleås utveckling som en central knutpunkt för såväl transporter från norr och i öst-västlig riktning, som för den lokala och regionala persontrafiken.
