Annons:
Verkligheten i skala 1:87
Järnvägar.nu skriver ofta om 26,4 meter långa vagnar, 132 ton tunga lok och 231 miljoner kronor i kvartalsvinst. För en gång skull berättar vi om vagnar som är 30,3 centimeter, väger några hektogram och kostar under 1 000 kronor.
Text: Ulf Nyström Foto: HNOLL
Efter framgångarna med modellerna av de svenska 80-talsvagnarna siktar Rickard Nordström på en högklassig modell av det svenska Ma-loket.
Modellerna är i skala 1:87, den vanligaste storleken för modelltåg. Skalan kallas H0 (halvnoll) eftersom den är ungefär hälften så stor som den tidiga modelltågsstandarden 1:45 som kallades skala 0 (noll).
Firman som tillverkar modellerna av de svenska 80-talsvagnarna heter helt enkelt HNoll.
”Det är svårt att veta var vi ska börja beskriva vagnen. Den är helt enkelt fantastiskt fin. Ytan är inte plastblank, trycket är knivskarpt, färgerna verkar mycket väl valda och hela vagnen har gott om och bra utförda detaljer.”
Så stod det i Modelljärnvägsmagasinet 37/2019 när skribenten skärskådat en av de första modellerna från firma HNoll.
Krympande marknad
Succén borde vara given men marknaden för modelltåg är sannerligen inte vad den en gång varit.
För 60–70 år sedan drömde varenda yngling mellan 5 och 15 år om modelljärnvägar. Katalogerna från Märklin och Fleischmann var sönderbläddrade och inför julen rullade tågen i små slingor i skyltfönstren hos varenda leksaksaffär och varannan järnhandlare.
Det detaljerade underredet på en sovvagn WL6. Vagnen är målad i 1:a generationens blå färgschema.
Annons:
Sen kom bilbanorna och tog en stor del av intresset och marknaden och på 90-talet kom Amiga, Commodore och andra datorer med allehanda spel och simulatorer och tog nästan hela intresset och alla sparade pengar.
Nu lever modelljärnvägarna i skymningslandet, det finns bara något dussin välsorterade modelltågsaffärer i Sverige och de stora tillverkarna Märklin, Fleischmann och Roco går i konkurs vartannat år och återuppstår ungefär lika ofta med nya ägare i kategorin naiva riskkapitalister.
I Sverige har det funnits en handfull idealister som försökt sig på tillverkning av modeller av svenska lok och vagnar. De flesta har tröttnat efter några år av oerhört mycket jobb, oerhört lite pengar och ett antal rekonstruktioner.
Ingen hobby att bli rik på
Rickard Nordström som bor i Billdal nära kommungränsen mellan Göteborg och Kungsbacka började ganska nyss och har inte tröttnat ännu även om pengarna inte strömmar in som han hoppades.
”Det är ju en väldigt lång startsträcka, det tar flera år innan man börjar få betalt för allt jobb man lägger ner”, säger Rickard.
Rickard Nordström har inga som helst anknytningar till järnvägsbranschen men han har länge varit fascinerad av modelljärnvägar. Han körde Fleischmann och Lima som ung man men upptäckte tidigt att det inte var lätt att hitta modeller av svenska lok och vagnar så för några år sedan beslöt han och en kamrat att tillverka egna vagnar.
Efter ett år skildes deras vägar, Rickard jobbar vidare med HNoll och kamraten med One87 som startats några år tidigare.
HNoll har specialiserat sig på 1980-talsvagnar, One87 bygger svenska lokmodeller i mässing.
Tusentals vagnar på väg från Kina
2016 började Rickard konstruera modelljärnvägsvagn ar på allvar, 2019 kom de första modellerna till kunderna och i januari eller februari anländer ytterligare några tusen bistro- och restaurangvagnar från Kina till Sverige.
”Det svåraste är faktiskt att få tag i bra ritningar”, säger Rickard. ”Det är ett tidsödande detektivarbete.”
Sovvagn WL4 och sovvagn WL6 i 1:a generations blå färgschema.
Rickard skaffar underlag och detaljinformation från verkligheten och från ritningar och gör egna ritningar av modellfordonen. Sedan får han hjälp från Danmark med konstruktionsritningar och av tre företag i Kina; ett som gör verktygen, ett som gjuter detaljerna och ett som sätter samman alla delar till färdiga vagnar.
Att 1980-talsvagnarna blev hans första projekt var ingen tillfällighet, det finns som sagt sitt-, ligg-, sov- och restaurangvagnar och dessutom i flera färger och med logotyper från olika trafikföretag. Liggvagnarna BC4 finns till exempel som SJ-bruna, SJ-blå, SJ-svarta, Tågkompaniet-blå, Connex-blå och SSRT-grå.
Golv och tak passar de flesta vagnarna
Golvet är konstruerat att passa alla ligg- och sovvagnar även om många av detaljerna i underredet skiljer sig åt.
Grundstommen är densamma för alla 1980-talsvagnar. Några små detaljer på taken byts ut och rätt typ av boggi monteras.
”Det finns och har nog funnits minst 50 olika varianter av 1980-tals vagnar under årens lopp”, säger Rickard.
Sedan leveranserna kom igång har Rickard sålt ungefär 3 700 vagnar och lagret hemma i villan i Billdal rymmer cirka 800 vagnar.
Reaktionerna från modellrallarna i Sverige har som antytts ovan varit mer än positiva.
Översvallande reaktioner
”Det var det absolut snyggaste jag sett i H0 och personvagnar! Kändes mycket gediget också.”, skrev signaturen Boj i modelljärnvägsforumet Mötesspåret.
”Jag kan bara sälla mig till hyllningskören, det är så sjukt mycket detaljer och smart uppbyggnad så man häpnar …” tyckte Andreas O i Mötesspåret.
Sidovy av liggvagn BC4 i rödbrunt utförande från 1980-talet.
Två liggvagnar BC4 i SJ rödbrunt utförande.
”Det är naturligtvis väldigt roligt när köparna är nöjda”, säger Rickard Nordström. ”Det finns trots allt ett intresse för välgjorda modelltåg i Sverige även om det inte är lika många som är intresserade av modelljärnvägar nu som för 50–60 år sedan.”
”Tyvärr är det dålig återväxt i branschen, medelåldern är ganska hög och tillströmningen av nya entusiaster är begränsad”, säger Rickard.
Snart får Rickard 3 200 bistro-, restaurang- ligg- och sovvagnar i flygfrakt från Kina.
”Jag måste få sålt de flesta vagnarna innan jag kan fortsätta verksamheten”, säger Rickard. ”Just nu ligger jag ute med väldigt mycket pengar.”
Sovvagn WL6 i SSRT utförande från 2000-talet.
Ma-loket nästa stora projekt
Det återstår ett par varianter på 1980-talsvagnarna att förverkliga men nästa stora projekt är Ma-loket, ett stort sexaxligt ellok som byggdes i 41 exemplar för SJ och TGOJ 1953-1960.
”Ja, det blir naturligtvis en stor utmaning att bygga ett lok med elmotor, strömavtagare, belysning och annan utrustning”, säger Rickard Nordström.
”Vi får se hur snabbt loket kan bli verklighet.”
All verksamhet i HNoll sker normalt under kvällar och helger, Rickard har heltidsjobb som lastbilschaufför med restaurangkök som en av de vanligaste adressaterna men på grund av coronapandemin är inköpen till köken mycket mindre än vanligt och Rickard jobbar just nu 80 procent.
”Det förbättrar ju inte min ekonomiska situation men jag försöker hålla ut till jag kan leverera bistro- och restaurangvagnarna om en månad eller två.
Ulf Nyström
Redaktör på Järnvägar.nu
ANNONS:
Relaterat innehåll:
Ånga under midnattssolen
Under natten mellan 2 och 3 juni 2022 kördes två historiska malmtåg på Malmbanan, ett med ångloket R 976 från 1908 och ett med elloket Dm3 1246-1247-1248 från 1970 som dragkraft.
750 000 ton flis eldas varje vinter
Kraftvärmeverket i Värtan är det största som eldas med biobränsle i Sverige. Det förser motsvarande 190 000 lägenheter med värme och genererar el som kan ladda 150 000 elbilar.
Lång färd mot nära mål
Att köra godståg från Göteborg till Malmö, knappt 30 mil, tar normalt fyra timmar för lokföraren Tomas Beckius. Nu hinner han knappt till Halmstad där det blir avlösning på samma tid.
Ångloken banade väg i Skåne
Vintrarna var inte bara kallare och vitare förr. De var också svartare av ånglok och kol. Trots god beredskap var förseningarna många och långa. Men lokpersonalen tog det mesta med jämnmod. Jan-Anders Wihréns kamera fångade de sista ångloken i Skåne.