Det är dags att avreglera avregleringen

Även elektriska lastbilar kräver mycket energi

Elektriska lastbilar kommer succesivt att ersätta fossildrivna bilar men energiförbrukningen kommer alltid att vara högre – gummihjul mot asfalt har 15 gånger högre rullmotstånd än järnvägens stålhjul mot stålräls. Vägtrafiken orsakar också mycket partikelutsläpp som är ett hälsoproblem. Tunga lastbilar sliter mer på vägarna och bidrar till att vägnätet också får en underhållsskuld.

Det går att köra lastbilar i ”platooning” efter varandra och det kommer säkert också självkörande lastbilar åtminstone på större vägar. Ett godståg med en förare motsvarar 40 lastbilar och går också att göra självkörande eller fjärrstyrt. Utvecklingen av autonoma fordon kommer nog att ske successivt men kräver någon form av övervakning. Lastbilschauffören arbete med lastning och lossning av gods ska dock inte underskattas.

Även sjöfarten kan utvecklas. Sjöfarten är energieffektiv men har stora utsläpp i dag. Eldrift är ingen realistisk möjlighet för stora båtar och långa avstånd men biodrivmedel är ett alternativ.

Utvecklingen av den totala transportmarknaden är i dag osäker på grund av krig och konflikter. Det finns en tendens till att inte så mycket gods behöver transporteras. Digitaliseringen innebär att det inte behövs så mycket tidningspapper, å andra sidan kräver e-handeln mer kartonger. När oljan ersätts med vindkraft och kärnkraft krävs också mindre transporter.

Vilka åtgärder krävs för att godsjärnvägen ska få en större roll i framtiden?

Vi föreslår här i första hand åtgärder som inte kostar mycket pengar. Vi vet att det behöver byggas nya järnvägar för att få ökad kapacitet och vi vet att vi behöver ett ökat underhåll för att få bättre kvalitet i järnvägstrafiken. Dessa problem är väl kända men vi tror inte att vi kan komma med några nya lösningar på detta. I denna analys koncentrerar vi oss därför på andra åtgärder som kanske inte blivit lika uppmärksammade. Bakom många av dessa förslag ligger synpunkter som vi fått vid intervjuer med 25 företrädare för branschen.

1. Skapa en sammanhållande kraft för godstrafiken på järnväg i Sverige. Godstrafiken har fått stå tillbaka både i investeringsplaneringen, tidtabellsplaneringen och den operativa styrningen. Det behövs en kraftsamling gods. Tillsätt en godsgeneral för järnväg och bilda en arbetsgrupp med godstrafikföretagen och kunderna. Gör ett program med tidtabell och en särskild pott, få departementet, kunderna och tågföretagen med på tåget.
2. Avreglera avregleringen. En alltför omfattande och kostnadskrävande byråkrati har byggts upp som motverkar syftet med att underlätta gränsöverskridande godstransporter på järnväg. Det behövs helt enkelt en avreglering av avregleringen. EU bör pröva nya regler och avgifter mot maxbelopp och föreskriva att prövning av tillstånd inte får ta mer än en viss tid.
3. Genomför avregleringen fullt ut i alla länder. I de länder där avregleringen har genomförts fullt ut har utvecklingen i regel varit mer positiv för järnvägen än i länder där den inte genomförts i praktiken. Därför är det viktigt att EU sätter press på de länder som bromsar utvecklingen till exempel genom att använda EU-bidrag till investeringar för att stimulera avregleringen.
4. Skapa mer kapacitet genom enklare åtgärder. Det är kapacitetsbrist i järnvägsnätet och på lång sikt behövs stora investeringar men de tar alltför lång tid att genomföra. Prioritera därför åtgärder i trafikmönstret som på kortare sikt kan ge stora kapacitetsvinster såsom att köra längre tåg på natten på stambanorna när inte godstågen behöver förbigås, köra snabbare tåg genom att uppdatera bromsprocenttabellerna och genom att utveckla nya vagnar samt enkelrikta trafiken och skapa ett virtuellt dubbelspår av två enkelspår. För att utnyttja den potential som finns i den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält borde möjligheten prövas att köra 835 m långa godståg mellan Hallsberg och Hamburg.
5. Utveckla nya underhållsmetoder och organisera underhållet bättre. Nya metoder behöver utvecklas för att snabba på underhållet och minska kostnaderna. I Tyskland har man utvecklat en metod där man i stället för många små avstängningar gör en större och längre avstängning. Den sammanlagda avstängningstiden blir då bara en fjärdedel så lång. För detta krävs bättre omledningsbanor vilket också stämmer med försvarets behov. Banarbeten bör också samordnas mer med industrins underhållsperioder. Det akuta banunderhållet kan också organiseras bättre genom incitament för förebyggande underhåll eller att göra det i egen regi. Trafikverket skulle kunna tillhandahålla en gemensam maskinpool.
6. Skapa ett gemensamt informationssystem för godstransporter på järnväg. För att även nya kunder ska få reda på hur man kan transportera gods med järnväg kan ett gemensamt informationssystem skapas mellan kunder och transportföretag också som ett sätt att sälja ledig kapacitet. En sådan service skulle kunna åstadkommas genom att Tågföretagen tar initiativ till en sådan tjänst som sedan kan drivas i ett gemensamt bolag mellan operatörer och speditörer.
7. Underlätta intermodala transporter genom stimulansåtgärder. För att stimulera utvecklingen av intermodala transporter behöver banavgifterna, klimatkompensationen och beskattningen av lastbilarna förändras. En del av avgifterna kan sedan användas för att garantera en viss minimivolym för nya transportupplägg. Flaskhalsar i lastprofilen bör byggas bort och Sverige bör verka för att en större lastprofil prioriteras inom EU.
8. Låt Trafikledningen ta hänsyn till kundernas behov. Låt Trafikledningen stimulera nya järnvägstransporter genom att slopa femdagarsregeln för att få en ad hoc-tidtabell. En tidtabell bör kunna konstrueras på en dag med MPK. Genom att kodifiera hinder i järnvägsnätets lastprofil i en databas skulle operatörerna själva kunna söka transportvägar. Trafikledningen skulle också kunna säkerställa tillgången till industrispår.
9. Utveckla ny teknik för effektivare transporter. De medel som satsas på att utveckla järnvägen ska gå till projekt som ger en effektivare järnväg och främjar konkurrensen mellan tillverkare. Ett omtag bör göras av ERTMS så att kostnaderna kan sänkas radikalt. Utveckla godsvagnar för högre hastighet vilket är en nyckel till bättre kapacitetsutnyttjande av järnvägen och ger också en ökad marknad för industrin. Det digitala automatkopplet håller på att utvecklas men minst lika viktigt är att utveckla automatisk omlastning av containers. Enklare åtgärder som kan införas successivt är sensorer på godsvagnarna som kan förhindra urspåringar och RFID-teknik för att spåra godsvagnar.
10. Bilda ett Järnvägsverk. Våra intervjuer visar att både trafikföretag och kunder anser att Trafikverket inte är tillräckligt kundorienterade. Trafikverket bör vara till för kunderna och Trafikverkets kund är tågföretagen och slutkunden är industrin. Det finns ingen anledning att ha tidtabellsplanering för tåg och vägar i samma organisation – man planerar ju inga tidtabeller för biltrafiken. Den kompetens som behövs för järnvägen skulle komma bättre till sin rätt om järnvägen ligger i en egen myndighet. Ett nytt Järnvägsverk kan bildas genom att funktionerna för järnväg förs samman i en ny organisation med ett sektorsansvar för järnväg. Prognoserna och den gemensamma planeringen kan tas över av en annan myndighet.

Ladda ner rapporten HÄR.