Publicerad: 2024-05-02

”Sätt underhållet i fokus”

Infrastrukturinvesteringar i vägar och järnvägar skapar stort engagemang. Men har vi en modell som fungerar? Frågan ställs av Magnus Persson, före detta ordförande i Trafikverket.

Magnus Persson

Magnus Persson

Statssekreterare Kommunikationsdepartementet (s) 1994–1998 och styrelseledamot samt ordförande i Trafikverket 2013–2021.

I januari kom Trafikverket med sitt inriktningsunderlag för infrastrukturen för åren 2026–2037. Remissvaren ska ha kommit in den 15 april. Det beskriver inriktningen för transportsystemets utveckling men, som Riksrevisionen påpekat, är det inte dessa insatser som kommer att genomföras. Det räcker att säga ”nya stambanor”, ERTMS, Norrbotniabanan eller nu senast Malmbanan, för att inse att så nog blir fallet också denna gång.

Det är dags att inse att den plan som regeringen fastställer är ett underlag för Trafikverket med flera för den fortsatta planeringen. Man ska med andra ord inte se den som ett löfte om genomförande.

Detta bör inte minst gälla när stora kostnadsökningar uppstår i processen efter planbeslutet i samband med till exempel lokaliseringsutredningar. Håller inte kalkylen bör Trafikverket bromsa och rekommendera regeringen att avbryta eller att göra ett omtag i nästa planeringsomgång. Här har regeringen nu tagit steg i rätt riktning och skickat tillbaka objekt till Trafikverket för omprövning – bra gjort!

I december 2023 lämnade Riksrevisionen sin granskning av ”nationell plan för transportinfrastrukturen. Men Riksrevisionen missar åter att granska det viktigaste i hela planprocessen, nämligen den allt för låga nivån på underhåll och reinvesteringar, i förhållande till budgetramen.

För det som först och främst bör ske är ju äntligen uppenbart för alla, något som borde stå i alla remissvar, nämligen att fokus nu måste vara underhåll och reinvesteringar i den infrastruktur vi redan har.

Detta lyfte jag i min roll som statssekreterare på Transportforum i Linköping redan 1996. Min upplevelse då som nu är att en ny stor bro ses som viktigare än att underhålla ett antal vägar i inlandet. Detta är förödande för näringslivet och alla dagliga pendlare.

Därför var det underhållet jag som ordförande, tillsammans med övriga i Trafikverkets styrelse och dåvarande generaldirektör Lena Erixon, lyfte fram i inriktningsunderlaget hösten 2020. Den dåvarande regeringens hantering av detta förslag är det som starkt kritiseras av Riksrevisionen. Jag befarar att inget statsråd orkar hålla emot. Frestelsen att byta ut tråkigt underhåll mot spektakulära bandklippningar är allt för stor. Ingen vore gladare än jag om Andreas Carlson motbevisar min farhåga. Och ni som nu skriver remissvar bör backa upp honom!

För att göra denna synvända behövs tre saker:

  1. En högre nivå på väg- och järnvägsunderhåll, fastställd i en bred uppgörelse i riksdagen. En särskild proposition om detta bör komma från regeringen. Underhåll och reinvesteringar måste beslutas och prioriteras som bas i infrastrukturpolitiken. Nyinvesteringarna får bli dragspel i budgetförhandlingarna – inte tvärtom som i dag.
  2. Sluta med sidoförhandlingar. Mycket av ryckigheten, kostnadsökningar och osäkerheter kan härledas till de parallella (med Trafikverkets ordinarie process) förhandlingar som genomförts, till exempel Sverigeförhandlingen. Genom att placera investeringsdiskussioner utanför det ordinarie planeringssystemet har fokus riktats om, resurser flyttats och i slutändan – ja, vad har blivit bättre? Regeringen bör avstå från frestelsen att hantera investeringar vid sidan av ordinarie beslutsprocesser. Lita på Trafikverket!
  3. Långsiktigheten i infrastrukturen kräver mer – inte mindre – konsensus. Riksdagen och de politiska partierna har tillsammans det ansvaret. Man bör ta sig en större och mer strategisk roll genom att en parlamentarisk infrastrukturberedning, liknande försvarsberedningen, tillsätts för att ta fram långsiktiga förutsättningar och underlag. Att inom ramen för Tidösamarbetet säkra riksdagsmajoriteten för den kommande planen bäddar för nya tvära kast vid ett eventuellt kommande regeringsskifte. Våga bryta mönster och bjud in oppositionen till breda samtal!

Magnus Persson, statssekreterare Kommunikationsdepartementet (s) 1994–1998 och styrelseledamot samt ordförande i Trafikverket 2013–2021.

Relaterat innehåll:

Debatt

Det är dags att avreglera avregleringen

Tio förslag för att vända utvecklingen! Fler persontåg, eftersatta investeringar och underhåll på Europas järnvägar har skapat kapacitetsbrist. I Tyskland, där godstågstrafiken ökat under senare år, finns kilometerskatt på lastbilar som också är betydligt mindre än i Sverige. Det är en av många förklaringar till kräftgången för godstågstrafiken i Sverige, skriver Bo-Lennart Nelldal och Lars Ahlstedt i en debattartikel.

Debatt

Vad EU bör göra för tågtrafiken

I debatten inför EU-parlamentsvalet blev tågresande ett ämne som återkom vid flera tillfällen. Alla partier utom SD uttryckte ambitioner om att EU skulle göra mer för oss som vill åka tåg över nationsgränserna.

Debatt

Järnvägen lider av flera systemfel

Tågen har under lång tid haft oacceptabelt mycket förseningar och under senare tid allt flera inställda tåg. Det belastar allvarligt samhällets varutransporter, personresor och privatpersoner. Det menar Evert Andersson och Gunnar Hallert.

Debatt

Resenärerna, Trafikverket och klimatet

Trafikverket överskattar ökningen av biltrafik och underskattar ökningen av tågresande. Det menar Karin Svensson Smith, miljöpartist, före detta riksdagsledamot och ordförande i riksdagens trafikutskott. Läs debattinlägget här.

Debatt

Götalandsbanan har enorm potential

Bo Lind är pensionerad universitetsadjunkt. Han menar att det det svenska järnvägsnätet inte alls är fullt utbyggt som många påstår. I dag saknar Stockholm och även Linköping och Norrköping i stort sett direkta tågförbindelser med flera större städer i landet.

Debatt

En vision för järnvägen – och för ett starkare Sverige

Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden. Därför lanserar idag JBS, Järnvägsbranschens Samverkansforum, en gemensam vision för Sverige 2050 tillsammans med landets ledande branschaktörer.

Debatt

Sverige behöver lasarettståg

Kriget i Ukraina har visat på behovet av att snabbt kunna evakuera ett stort antal skadade människor från en del av landet till andra mindre utsatta delar. För att åstadkomma detta bör ett antal lasarettståg inrättats. Det skriver Gunnar Tufveson och Jan Enskog i ett debattinlägg.

Debatt

“MTR har organiserat sig fel”

Anledningen till att tågtrafiken mellan Uppsala och Gävle fungera så dåligt är inte personalbrist utan att trafiken är organiserad på fel sätt. Problemet är att MTR valt en centraliserad administration och trafikledning för hela sitt uppdrag för Mälardalstrafik.

Debatt

Privata sektorn kan finansiera de nya snabbspåren

"Nya planeringsmetoder och ny byggteknik reducerar kostnaderna för och riskerna med att bygga nya järnvägar. Det finns gott om tillgängligt privat kapital som söker långa investeringar med stabil avkastning," menar Börje Lundvall på Projektfinans AB.

Debatt

Kom till rätta med banunderhållet

De senaste veckornas stora tågförseningar är främst orsakade av akuta spårreparationer utanför Flen och Nässjö på Västra och Södra stambanan. Även om rälssprickorna uppstått som ett akut problem är de dessvärre symtomet på decennier av eftersatt järnvägsunderhåll.

Debatt

Låt staten ta över all tågtrafik

Under min tid på järnvägen och flertalet år före det har man fått höra “Det vore bättre om staten tog över allt”. Jag har aldrig trott på det som lösning eftersom många privata aktörer gör ett mycket bra jobb trots ekonomisk motvind.

Debatt

Urspårningen på Malmbanan hade kunnat undvikas

Den svenska järnvägen är oumbärlig för svensk industri och export. Därför får avbrott och förseningar i tågtrafiken stora ekonomiska påföljder. Det blir inte minst tydligt när ett av LKAB:s malmtåg spårade ur på Malmbanan i början av november 2021.

Debatt

Sökes: Ny generaldirektör för Trafikverket

Regeringen söker nu efter ny generaldirektör till Trafikverket inför att Lena Erixon slutar den sista december i år. Här är vad branschen söker hos Lenas efterträdare och de utmaningar som en ny generaldirektör behöver ta tag i.

Debatt

Krav på tåguppehåll mellan Skövde och Töreboda

Hembygdsföreningarna i Moholm, Tidan och Wäring har tröttnat på att nordöstra Skaraborg åsidosätts av Västra Götalandsregionen. När Kollektivtrafiknämnden i sin senaste plan, Tåg – Målbild 2028, prioriterade Sjuhärad och Dalsland, var måttet rågat.